Fotoskolan 4

Min mest trogna parkamrat, han som stått ut med att dyka med mig längst, säger rätt ofta att han kan se på mig när jag tar bra bilder. Jag förstår precis vad han menar, hur det känns, men har ingen aning om hur jag ser ut från den sidan. Men att vara där i ”pole position”, slappna av, skala bort omgivningen, ta sin tid med motivet är nog just vad UV-foto handlar om för mig. Det är hela grejen, det är sanningens sekunder, ja en annan plats eller kanske tid. Ibland händer det ofta och ibland händer det inte alls. Hur ofta det händer beror nog mest på mig själv. Jag skall försöka förklara vad jag pratar om och hur man gör men jag vet egentligen inte om jag vet det själv.

Bilden
Jag tror det var Mox som skämtade med den pretentiösa fotografin när han frågade mig – Tar du bilder eller tar du kort? Han slog huvudet mitt på spiken. Fokus för mig är på bilden istället för motivet. På varje dyk finns det motiv som är i rätt läge, i ”pole position”. Ibland kan till exempel en alldaglig eremitkräfta sitta så där perfekt på skrå högst på en vacker Laminaria-stjälk.
Även om det är ett vanligt motiv kanske det är bästa bilden på det dyket. Till min stora förvåning har många av mina allra segaste undervattensstunder levererat extrema och för mig själv förvånande bilder. Ursäkta om jag låter som en dagisfröken men det kan alltså vara bra att ha tråkigt.
En bild måste ha en huvudrollsinnehavare, ett motiv, och det skall inte råda några tveksamheter om vad som är just motivet. I bästa fall kommunicerar motivet med betraktaren och/eller med övriga delar av bilden. Det finns bra kompositions-metoder för att få till just denna kommunikation.

Komponera
Bilder med motiv mitt i bilden blir lätt tråkiga, statiska och intetsägande. För att göra bilden mer intressant att betrakta komponerar man bilden. Ett enkelt hjälpmedel är att använda sig av en princip som kallas ”Rule of thirds” eller på svenska tredjedelsregeln. Tredjedelsregeln är känd så långt tillbaka som 1797 då man proportionerade landskapsmålningar med denna princip. I korta drag delar in bilden i tre delar både på höjden och på bredden. Vi får ett rutmönster (se figuren) med fyra linjer, 9 rutor och 4 så kallade kraftpunkter som man kan använda fritt på olika sätt.
Dessa komponenter skapar en proportion i bilden och kan hjälpa er att göra bilden mer intressant. Principen är ett väldigt bra rättesnöre men man frångår den lika ofta som man använder den. Vissa kompaktkameror har till och med ”Rule of thirds” mönster inlagt som ett menyval för displayen. Kolla på bilderna i denna artikel och se om ni kan hitta ”tredjedelsregeln” i dem?
Ett konkret exempel är en klassisk solnedgång. Jo, vi har väl alla stått där någon gång och försökt återge en storslagen solnedgång. Vill man skapa en stor himmel (stor rymd) lägger man horisonten lågt i bilden, vill man skapa ett stort och massivt hav så lägger man horisonten högt....