Självporträtt
Fotospecial
Att resa ensam som undervattensfotograf har både för- och nackdelar. Det stod klart för mig under en två månader lång resa i Indonesien. Jag njöt av välgörande frihet att planera mina dyk, mina flygresor och var jag skulle bo och äta. Om man är sällskapligt lagd kan det ändå bli lite ensamt. Man har ingen att dela upplevelserna med.
För en undervattensfotograf blir listan av nackdelar ännu längre. Normalt har man ju två par ögon som spanar efter motiv. Ensam får man nöja sig med sina egna. Vanligen har man en fast parkompis som övervakar säkerheten medan man är uppslukad av att iaktta något genom kamerasökaren. Utan parkamrat är man ensam med sina bubblor. Ofta ropar och skriker ett vackert sceneri efter en fotomodell – säg en grupp mjukkoraller eller ett vrak. En dykare i bilden skulle vara pricken över i – eller en bra storleksjämförelse. Ensam är det inget att göra åt saken … eller? Det finns faktiskt något att göra. Med rätt redskap, lite teknisk fiffighet och noggrannhet kan du faktiskt vara din egen fotomodell. Du kan utnyttja situationer som annars hade gått din näsa förbi.
Ofta dök jag med lokala guider. Ändå var jag i princip solodykare på merparten av resan. Jag ville inte gå miste om de möjligheter som uppenbarade sig. Därför blev jag tvungen att göra omfattande experiment med självporträtt. Då och då stötte jag på lämpliga vidvinkelmotiv. Då satte jag kamerahölje och blixtar på ett stativ, placerade in mig själv i sceneriet och tog bilden.
Här ska jag beskriva den utrustning jag hade, de problem jag stötte på och de metoder jag använde för att ta mina självporträtt i vattnet.
Utrustning
Man behöver inget speciellt för att börja ta självporträtt. Det viktigaste är ett kamerahölje med stativgänga på undersidan. Då kan man enkelt montera det på ett stativ. Sedan behöver man förstås ett stativ. Det ska tåla att du tar ner det i saltvatten. Slutligen måste kameran ha självutlösare.
Numera har de flesta kamerahöljen stativgänga. Den är av samma typ som finns i botten på vanliga ”landkameror”. Kamerastativets kulled eller panoramahuvud passar i den standardgängan. Det borde alltså inte vara besvärligt att hitta ett lämpligt stativ. Jag använde ett Nauticam DA-90-hölje för en Nikon D90-kamera. Höljet är försett med tre stativgängor för att passa till alla kamerastativ.
Förmodligen kommer du att ta dina självporträtt i havsvatten. Då vill jag avråda från att använda tjusiga skottsäkra och svindyra kamerastativ för att testa metoderna. De flesta moderna stativ är tillverkade i lätta rostfria material typ kolfiber eller aluminium. Men skruvar och beslag har ofta en tendens att rosta. Därför är det nödvändigt att skölja stativet ytterst grundligt efter användning för att hålla det vid liv. Enligt min åsikt är du bättre betjänt av ett billigt stativ – ett som du inte drar dig för att kasta bort efter en dyksäsong eller två.
Jag använde ett stativ av märket Velbon CX-300 på min resa. Det kostade bara ett par hundralappar. Stativet väger bara ungefär ett kilo. Med höljet fastskruvat räckte svag ström för att ruska om eller rentav välta stativet. För att stabilisera systemet fäste jag en tvåkilos blyvikt på vart och ett av de tre benen. De fick stativet att stå stadigt på bottnen – förutom i de...
