Övning
Övning 1 Dra in ditt största andetag och håll. Vilken muskel drar in luften? Ja, det är en muskel som vidgar din bröstkorg så att luften sugs in. Vad stoppar dig från att dra in mer luft? Lungornas storlek? Eller att du inte orkar dra in mer luft? Kanske både och? Tänk dig att du först fyller längst ner så att magen trycks ut, sedan förbi solarplexus (där bröstkorgen börjar) och upp till bröstvårtorna. Tänk dig hur du fortsätter att fylla upp till nyckelbenen när du långsamt andas in. Dra axlarna lite bakåt och till sist lyft huvudet så att strupen fylls upp med luft. Nu har du tagit ditt största andetag. Du kan till och med fylla munnen, om du vill.
Notera hur du håller andan. Var stoppar du luften någonstans? Näsan och läpparna? Struplocket? Kan du hålla andan med öppen mun?
Övning 2 En annan givande övning är att stoppa ansiktet i en balja utan cyklop och sedan andas med snorkel utan cyklop. Det är svårt och det är inte bara en ovana du arbetar emot – när vatten möter ansiktet försvinner behovet av att andas, en slags reflex. Om det är för obehagligt så håll för näsan och tänk fokuserat på vad du gör. Öppna ögonen, andas lugnt och tänk: nu andas jag genom snorkeln. En bra stressövning som gör dig lugnare i vatten senare.
Övning 3 Sitt rakt och avslappnat eller stå upp orörlig. Var still och prata inte under 1-2 minuter. Under den här vilotiden fylls dina sysslolösa muskler maximalt med syre. Ta tre djupa andetag och börja gå. Poängen är att du ska kunna återvända till din ursprungsplats innan du börjar andas – du måste alltså vända i tid, så att du kan ta dig tillbaka till ytan - som ett låtsasdyk skulle man kunna säga.
Fakta
Utrustning
Cyklopet …ska sluta tätt, det är det viktigaste. Sätt det på dig och sug inåt med näsan. Cyklopet ska fastna på ansiktet. Det ska gärna ha så liten volym som möjligt eftersom det går åt luft till att tryckutjämna ett cyklop. Glas är att föredra om du dyker för att titta på saker, harpunfiska eller fotografera.
Fenorna …ska varas helfotsfenor och sitta ordentligt och bekvämt på foten – det är det viktigaste. Är du otränad så är små, mjuka fenor att föredra. Är du inte van vid att simma med fenor så kan du lätt få skavsår. Du kan i förebyggande syfte tejpa hälarna innan, eller ha vanliga sockor eller neoprensockor på fötterna. Tänk på att skavsår/blåsor på första dagen kan förstöra snorklingen för resten av semestern.
Snorkel Ska du simma runt länge och titta så är en snorkel ett måste. Det ska då helst vara en av de dyrare, men enklare modellerna utan för mycket specialvarianter – helt enkelt ett rör och ett bitmunstycke. Dessa är oftast de säkraste och håller rätt dimensioner. Köp inget billigt på en bensinmack eller på en stormarknad.
Dräkt …är något man gärna vill ha, till och med i tropiska vatten. En tunn shorty (korta ben och armar) gör att du kan ligga i vattnet mycket längre. Trots att det är varmt i vattnet så kyls du sakta ner – speciellt om du lugnt glider runt och tittar på saker. Dräkten skyddar också mot solen. Om du planerar fridyka i nordiska vatten behöver du en hel dräkt med huva. Du ska i så fall leta efter en dräkt gjord för fridykning. Fridykardräkter har mer töjbart nylon (superstretch) på utsidan och är lättare att andas i än en otymplig scubadräkt. Hela poängen med en våtdräkt är att den ska sitta så tight att inte vatten strömmar igenom hela tiden. Windsurf- och triathlondräkter kan vara utmärkta. Huva är viktig eftersom du förlorar mycket av din värme från just huvudet.
Vikter …behövs om du är för lätt - och har du en dräkt så blir du för lätt. Tar du stora andetag blir du för lätt. Är du överviktig/tjock kan du vara för lätt. Till och med vanliga kvinnliga former kan ge dig för mycket flytkraft. Därför kan du behöva blyvikter. Du ska helst fästa dem på ett elastiskt gummibälte som du fäster runt höften (inte midjan) - då kan du ta större andetag. Sporasub har ett bälte som heter Elastic, det har snabbspänne som fort kan öppnas om det behövs. Ofta brukar fridykare vikta sig med ett kilo bly per millimeter tjocklek av en heldräkt. En fem millimeter tjock dräkt kräver då fem kilo bly. Halsvikter är något som säkert kommer att bli vanligare framöver.
Djupmätare Om du dyker för att uppleva djup och göra personbästa så behöver du naturligtvis en djupmätare. Annars är det svårt att utvärdera dina dyk. Det bästa med en riktig fridykarklocka är att den utöver djup också mäter den tid du tillbringar på ytan. Exempelvis Suunto D3 klocka gör detta. Om du vet hur länge du varit på ytan så finns ingen risk att du tappar bort tiden och dyker för tidigt innan dina muskler är syresatta och har vilat klart.
Kniv …är ett måste om du tror att du är James Bond eller vill vara lite macho. Ja, det finns ju en chans på miljonen att du fastnar i ett nät eller måste försvara dig mot en galen haj.
LÄS OCKSÅ
MEST LÄSTA IDAG
Fridykning
– konsten att snorkla djupt
Text Sebastian Näslund
En snorklare ligger uppe på ytan och tittar ner, kanske simmar ner någon meter under några sprattliga sekunder. En fridykare däremot, tar sig an djupet med större lugn och kontroll. Du kan närma dig snorkling som om det vore en form av äventyrsaktig motion, eller en stunds undervattens-sightseeing. Du kan lägga till ett element av personlig tävling, där du vill komma djupare och vara under ytan längre. Du kan också ta det ett steg längre och sträva efter det perfekta dyket. En närvaro i nuet där du söker harmonin i varje rörelse. Då kan djup snorkling bli en inre upplevelse lika mycket som en yttre. Vi visar hur du förbereder dig.
Om du håller andan länge så kommer du att få andningsreflexer. Dessa kommer när syret förbrukas ute i cellerna och det har bildats mycket koldioxid i blodet. Hjärnan mäter inte dina syrenivåer - du kan inte känna syrebrist, men den ökande mängden koldioxid känner du av. Till slut skickar hjärnan en order till diafragman (muskeln under lungorna som sköter andningen). Diafragman drar ihop sig som i en liten kramp - det kallas för andningsreflex. Muskeln försöker spänna ut bröstkorgen och därmed tvinga ner luft genom ett undertryck. Andningsreflexerna blir fler och kraftigare ju längre du håller andan och ju mer koldioxid som finns i blodet. Andningsreflexerna slutar så snart du börjar andas igen - direkt. Och på bara några få andetag så är syret i lungorna uppe i 99-100% syremättnad. Blodet på väg ut i kroppen blir då fullt med syre igen. Det blod som är på väg...
Den som prenumererar på DYK, har också tillgång till vårt omfattande artikelarkiv.