Luften kändes seg som tjära. Jag önskade regulatorn åt fanders. ”Den påstås kunna leverera nog med luft på stort djup för en vuxen karl. Men då menades nog någon italiensk fridykare – en sån där som bara behöver en halvliter luft i timmen.” Så tänkte jag medan hjärtat slog frivolter. Svetten pärlade i ansiktet under masken. Jag var skiträdd och ville upp. Precis så var det tydligen att drabbas av kvävenarkos...
Själv tyckte jag nog att jag var en hyfsat erfaren dykare. Började dyka 2001 och hade redan haft kroppen helt nedsänkt 115 gånger. Jag hade genomfört grunda naturdyk och lite djupare vrakdyk. I kraft av min divemaster-utbildning hade jag också hjälpt till lite på grundkurser. Men jag hade aldrig varit djupare än 34 meter. Jag ville gärna fortsätta. Mitt intresse för teknisk dykning var redan mycket stort.
Så blev jag inbjuden att komma med till Kristiansand. Som ”blender” skulle jag hjälpa till med att fylla flaskorna på en nitroxkurs. Samtidigt skulle jag få chansen att dyka lite djupare. Jag var glad som en lärka. Hade skaffat mig ny pony bottle med regulator och ägnade massor av tid åt att få allt att funka perfekt. Tyvärr hade jag ingen möjlighet att testa prylarna i vattnet på hemmaplan.
Tre av oss kände varandra sedan förut. Vi hade likadana förväntningar –...
Den som prenumererar på DYK, har också tillgång till vårt omfattande artikelarkiv.





