DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Viden  Vetenskap
Hålla värmen – därför fryser vi så fort i vatten
Hålla värmen – därför fryser vi så fort i vatten
1 av 1

Hålla värmen

– därför fryser vi så fort i vatten

Text: Jesper Kjøller Grafik: Charly Nielsen
Vi kan utan problem vistas i bara skjortärmarna i en rumstemperatur på 18-20 grader hur länge som helst. I vatten med samma temperatur börjar vi snabbt att frysa – åtminstone om vi inte rör oss. Varför fryser vi så fort i vatten? Hur kan vi undvika eller åtminstone begränsa värmeförlusterna?

 Förklaringen ligger i att vatten leder värme mycket bättre än luft. Vatten kan också absorbera mycket större mängder värme. Man säger att vatten har hög värmekapacitet. När kroppen nedsänks i vatten förlorar den värme ungefär 20 gånger snabbare än i luft med samma temperatur.
Naturen strävar efter balans. När ett kallt och ett varmt material får kontakt med varandra (exempelvis vatten och hud), kommer temperaturskillnaden så småningom att utjämnas. Teoretiskt blir världshaven faktiskt lite uppvärmda när vi dyker eller badar i dem. På grund av vattnets stora värmekapacitet och den stora skillnaden i massa mellan en dykare och ett helt hav, faller resultatet av utjämningen ut till havets fördel. Det förefaller som om vi blir mer nedkylda än vad havet blir uppvärmt.
Kroppens värmeförluster tar sig flera olika former men alla har lika stor betydelse. Viktigaste formen av värmeförlust är konduktion – alltså värmeledning. När huden kommer i direkt beröring med vattnet leds värmen bort från kroppen.
Nästa form av värmeförlust kallas konvektion. Uppvärmt vatten stiger uppåt och ersätts av kallt vatten. Samma fenomen känner vi hemifrån. Exempelvis är det konvektionen som gör att damm och småskräp samlas under värmeelementen. När varm luft stiger runt elementet ersätts den av kall luft som drar med sig damm längs golvet.
Kroppen förlorar också värme genom strålning – elektromagnetiska vågor i det infraröda området. Slutligen förlorar vi värme via andningen. När vi andas in den torra komprimerade luften värms den upp i lungorna. Utandningsluften är varmare än inandningsluften och sådant kostar energi. Därför förlorar vi faktiskt värme med vartenda andetag. Här är en av fördelarna med att dyka med en rebreather. Där är det ju vår egen fuktiga och varma utandningsluft som vi får tillbaka, ”tvättad” och syreberikad. Både värmeförlusterna och kroppens uttorkning blir därför mycket mindre än med traditionella öppna system.
Konduktion är den typ av värmeförlust som har störst betydelse när vi dyker. Därefter kommer konvektion. Bägge typerna går att motverka med en bra dykardräkt. Till på köpet kan du få fysikens lagar att jobba för dig i stället för emot dig.
Våtdräkter har ett tunt vattenlager mellan huden och dräktmaterialet. När vattnet genom konduktion blivit uppvärmt, förhindrar dräkten att värmen leds bort genom konvektion. Vi kan nu dra nytta av vattnets stora värmekapacitet. När vi väl har värmt upp det inne i dräkten, håller det värmen. Därför är det viktigt att våtdräkter har god passform. Med stora veck där vatten kan skvalpa runt i dräkten, börjar dykaren snabbt att frysa. Och om vatten läcker ut genom hål eller manschetter och ständigt byts ut mot nytt kallt vatten vid simrörelserna – då är dräkten för stor. En sådan våtdräkt ger inte det nödvändiga skyddet mot vare sig konduktion eller konvektion.

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser