Stormun, storgab och gaphals
Många äldre lokala fisknamn har lerskäddans fått beroende på sin stora mun. Vid kullen i Skåne kallades den förr stormun. I Bohuslän förekom bland annat namnen: storgab, gaba, gapflundra och gaphals. På norska är det vanligaste namnet än i dag gapeflyndre.
Lerskäddan är en långsträckt och brunspräcklig plattfisk med ovanligt stor mun. Munnen går ner till mitten av ögat längs fiskens buksida, vilken är den samma som högersidan då fisken ligger platt på botten.
Ungefär lika stor mun som lerskäddan har även många av våra varar, men vararna har munnen längs vänstersidan istället, alltså tvärt emot vad lerskäddan har. Därför behöver man aldrig förväxla lerskäddan med en var. Den art man möjligen skulle kunna förväxla en lerskädda med är en ung hälleflundra. Hälleflundran har nämligen precis som lerskäddan en stor mun på höger sida, men den har en mycket tjockare kropp än vad den förhållandevis tunna lerskäddan har. Dessutom är hälleflundrans stjärtfena konkav baktill medan lerskäddans är konvex. Ytterligare ett säkert kännetecken mellan dessa båda arter är att lerskäddan har en blåvit undersida medan hälleflundrans är vit. Sammanfattningsvis kan man alltså säga; en långsträckt och brunfärgad plattfisk i våra vatten med stor mun på högra sidan samt en konvex stjärtfena kan endast vara en lerskädda.
Lerskäddan finns på båda...
Den som prenumererar på DYK, har också tillgång till vårt omfattande artikelarkiv.





