Simblåsa eller inte?
Alla fiskar behöver inte simblåsa. Det beror på hur de lever. Många frisimmande fiskar uppe i öppna vattnet har simblåsa. De flesta bottenlevande arter saknar blåsa. För sina korta simturer behöver de ingen avvägning.
Rockor och hajar saknar simblåsa. I stället har de mycket stor och fetthaltig lever. Fettet ger den nödvändiga lyftförmågan. Frisimmande hajar har dessutom speciellt utformad stjärtfena. I kombination med bröstfenorna som ”bärplan” ger stjärtfenan fart rakt framåt när hajen simmar. Sådana hajar sjunker om de inte håller sig i ständig rörelse framåt.
Många fiskar har simblåsa. Med blåsan klarar de av den nödvändiga avvägningen i vattnet. Läs här om fördelar och nackdelar med att ha simblåsa. Simblåsan är en sinnrik inrättning som gör det möjligt att hålla ett mycket högt gastryck.
Simblåsan är en avlång gasfylld säck. Den sitter i fiskens bukhåla. Formen varierar. Stora fiskar har stor blåsa. Hos små fiskar är den liten. Blåsan utgör ungefär fem procent av kroppens volym hos fiskar i havet och sju procent hos sötvattensarter. Skillnaden beror på att övriga vävnader är ”tyngre” i sötvatten än i saltvatten.
Med sin simblåsa kan fisken hålla sig helt neutralt avvägd i vattnet. Det ger stora fördelar. Fisken behöver inte slösa energi bara på att hålla sig svävande. Blåsan har en nackdel. Perfekt avvägning stämmer bara på ett visst djup. På större djup komprimeras blåsan av det ökade trycket. Då minskar dess flytförmåga. Fisken måste då antingen simma för att hålla sig uppe eller fylla på mera gas. Men även om simblåsan är nästan helt hoptryckt är fisken inte mycket tyngre än omgivande vatten.
Simblåsans ursprung ...
Den som prenumererar på DYK, har också tillgång till vårt omfattande artikelarkiv.




