Könsutveckling
Könsutvecklingen är en komplex biologisk process. Den avgör hur individens könskaraktärer växer fram. Inom de flesta djurarter finns det två kön. Ofta avgörs könstillhörigheten av arvsmassan. Hannar och honor har olika genuppsättning. Hos en del djurgrupper avgörs könet däremot av faktorer i omvärlden (exempelvis temperaturen) eller sociala förhållanden (exempelvis individens storlek eller antalet honor i förhållande till hannar. Sådan könsutveckling kallas i vetenskaplig litteratur ”Temperature sex determination” (TSD) respektive ”Environmental sex determination” (ESD).
På tropiska och subtropiska stränder över hela världen kravlar havssköldpaddor upp för att lägga sina ägg i den varma sanden. Det krävs helt rätt förhållanden för att äggen ska kläckas. Sandens temperatur spelar en alldeles speciell roll. Den bestämmer nämligen om den lilla sköldpaddsungen ska bli hanne eller hona!
Hos de flesta djur avgörs könet av arvsmassan. Vi människor har exempelvis könskromosomer. De bestämmer om fostret ska bli en pojke (XY) eller en flicka (XX). Somliga kräldjur – bland annat en del krokodiler och alla havssköldpaddor – saknar däremot könskromosomer. Ungarnas kön avgörs i stället av vilken temperatur ägget utsätts för under ruvningen. Den varar i 45 till 65 dagar. Forskare har funnit att framväxten av inre könsorgan (äggstockar respektive testiklar) påverkas av temperaturen under den mellersta tredjedelen av fostrets utveckling. Under den tidperioden avgörs alltså ungarnas kön.
Bland havssköldpaddorna blir det fler hannar vid låga temperaturer och fler honor vid höga temperaturer. Övergången mellan ytterligheterna (100 procent honor respektive 100 procent hannar) är glidande. Men temperaturområdet är bara några få grader. Alltså krävs en viss...
Den som prenumererar på DYK, har också tillgång till vårt omfattande artikelarkiv.






