Vrakkurser På temadyk med vrakdykning och en vrakspecialkurs går du under loppet av fyra dyk igenom vrakdykningen i teori och praktik. Du lär dig om bland annat planering, metoder, teknik, problemhantering och riskbedömning. Du lär dig handskas med specialutrustning typ linrullar och lampor. Dessutom får du möjlighet att träna metoder för vrakpenetrering under kontrollerade förhållanden.
Krav på förkunskaper: Adventure Diver eller Advanced Open Water Diver och 15 år.
Mer info finns på ditt lokala dykcenter eller på www.padi.com
Penetrering Du kan utan vidare leva ett långt och lyckligt liv som vrakdykare utan att någonsin ha varit inne i ett vrak. Att simma in i vrak är speciellt. Du försätter dig i en ovan situation. Ytan är inte direkt tillgänglig. Därför bör du bara gå in i vrak om du har…
- stora mentala och kroppsliga reserver
- nödvändig utbildning, erfarenhet och rutin
- perfekt avvägnings- och simteknik
- tilltro till dykkompisens förmåga
- färdigheter i att dyka med dekompression
- lämplig utrustning med bland annat
- två separata luftkällor på dubbelapparat
- isoleringsmellanstycke mellan flaskorna
- träning på att stänga friflödande ventiler
- utbildning i vrakdykning
- utbildning i djupdykning
- utbildning i penetreringsdykning
Olämpligt och dåligt planerad vrakpenetrering har lett till många dödsolyckor. Vid minsta tvekan – låt bli att simma in. Väldigt enkelt.
KNIV
Vrakdykning utan kniv går bara inte. Du kan lätt fastna i linor och nät. Fundera på att ha två knivar. Dels kan du råka ut för att sitta fast så att du inte når den ena. Dels kan du lätt tappa en kniv. Många bär en större kniv i slida på vaden plus en mindre och skarpare kniv eller sax monterad på västen, på inflatorslangen eller ihop med instrumentkonsolen. Du bör också kunna lossa knivarna med bara ena handen. Kniven bör ha en ”line cutter”. Den gör det enklare att skära av exempelvis fiskelinor.
YTBOJ
Vid uppstigning utan fast lina är en ytboj, SMB eller ”säkerhetskorv” oumbärlig som stöd på ett säkerhets- eller dekostopp ute i fritt vatten. Då finns ju ingen annan lina att hålla fast i. Samtidigt markerar bojen dykarnas position för besättningen på båten. Bojlinan knopas fast vid linrullen och skickas till ytan efter att ha fyllts med utandningsluft från regulatorn. Nu kan du och dykkompisen hänga på valfritt djup i lugn och ro. Folket ombord på båten kan se var ni finns. De kan eventuellt följa er om det är strömt. När ytbojen inte används ligger den hoprullad i en ficka. Under dykets lopp hittar du kanske mindre föremål som du vill ta upp. Har du tillåtelse att bärga föremålen? Då kan du också använda bojen som lyftsäck.
BLINKFYR
En blinkande lampa eller blixt monterad en bit upp efter nedstigningslinan är synlig från alla håll. Den kan göra det mycket lättare att hitta tillbaka till platsen för uppstigning. Ljuskällan avfyrar en kraftig blixt med korta mellanrum. Man kan ta med en extra blinkfyr för att markera ingången till eventuell penetrering. Då blir det enklare att hitta ut igen om sikten blir fördärvad eller penetreringslinan går av. Och tänk om en dykare fastnar inne i vraket. Då kan räddningsdykare snabbt se var olycksoffret gick in.
JONLINE
Ibland hamnar en större grupp dykare på stopp på samma uppstigningslina. Det händer lätt att de bildar en rejäl klump. Då kan det bli ganska besvärligt – speciellt om det är strömt. En jonline (uttalas ”djonlajn”) är en kort lina fastgjord vid uppstigningslinan i ena änden och dykaren i den andra. Linan gör det möjligt att hålla lite avstånd från varandra. I sin enklaste form är en jonline bara en repstump med en karbinhake i vardera änden. Modellen på bilden sitter permanent monterad i midjeremmen. Den är enklare att handskas med.
KOMPASS
För uppmätningar på vraket, för sökning på bottnen och för allmän navigering är en kompass oumbärlig. På vrak med stålskrov kan kompassen vara lite opålitlig. På vrak av trä eller andra icke-magnetiska material är det inga större problem.
LAMPA
Liksom med kniven är det en bra idé att ta med två lampor. Den ena och primära kan vara av tvådelad typ med lamphuvud och batteribehållare åtskilda. Batteripacken kan monteras på flaskorna eller i bältet. Lamphuvudet får ström via en kabel. Av den anledningen kan det vara mer eller mindre lätthanterligt. Du kan också ha en liten backuplampa i en ficka eller hängande i en D-ring på västen.
LINRULLE
Linrullen är helt oumbärlig vid vrakdykning. Den är ett viktigt hjälpmedel för att hitta rätt – både utanpå och särskilt inne i vraket. I händelse av uppstigning genom fria vattnet kan du använda linan för att skicka upp en boj till ytan. På en nyinköpt linrulle ska du börja med att rulla av hela linan. Se noga till att linans inre ände är ordentligt fastknopad längst in på rullen. Försiktiga dykare har med sig två linor. Den ena kan ju trassla. De har exempelvis en större rulle och en liten vinda.
SONAR
En del elektroniska hjälpmedel på marknaden kan hjälpa vrakdykare att hitta tillbaka till uppstigningslinan. Sändaren placeras under båten eller på själva nedstigningslinan. Mottagaren bär man med sig på dyket. Nu kan du hela tiden se åt vilket håll du ska simma tillbaka. Vissa modeller kan även visa avståndet tillbaka till sändaren och båten.
SKRIVPLATTA
Du tvingas hålla reda på många saker när du ska ta dig fram på ett vrak. Därför är det en bra idé att ta med en skrivplatta. Rita en skiss över vraket med upplysningar om spännande och farliga ställen plus information om hur man orienterar sig. En sådan skiss är också till stor hjälp när man planerar flera dyk på samma vrak. Speciellt för att samordna senare penetrering. Skissen kan renritas i dykloggen. Sånt är kul att ha vid senare tillfällen.
Hur svårt kan det egentligen vara att dyka på vrak? Man kunde tro att det är ganska enkelt. Saken är den att själva vraket kan bjuda på en del faromoment. Den kompliceras också av fler faktorer. Vrakdyker gör man för det mesta från båt. Djupet kan vara ganska stort. Inte desto mindre är vrakdykning utan jämförelse den mest populära dykaktiviteten här hemma.
Nedstigningen längs linan mot vraket ger nästan alltid samma kittlande känsla i magen. Spelar ingen roll om du har varit på vraket många gånger – eller om det är ditt första dyk där. Var på vraket kommer vi ner? Hur kommer månne sikten att vara? Är vraket intakt? Det är lika spännande varje gång.
Dessutom utgör vraket ett konstgjort rev. Fiskar och växter har flyttat in. Du kanske inte är ett dugg intresserad av de historiska aspekterna. Du tycker måhända att vrak bara är urtråkiga högar med järnskrot. Ändå kan du få mer utbyte av att dyka på själva vraket än på bottnen runt omkring det…
Snart ser du konturerna av vraket uppifrån. Försök då lista ut var på skrovet du befinner dig. Känner du till vraket i förväg? Du har kanske sett bilder eller teckningar. Försök då att föreställa dig vrakets uppbyggnad. Det är ju roligare att veta var man är. Dessutom kan...
Den som prenumererar på DYK, har också tillgång till vårt omfattande artikelarkiv.













