Vi vet allihop hur det känns. Efter några år med sportdykning börjar den kännas jobbig. Vi irriterar oss på att behöva köra ner till dykcentret och fylla flaskor vid den bullrande kompressorn, packa utrustning, köra till dagens dykmål och ställa i ordning alla de tunga dykprylarna. Efter dyket ska hela prylhögen packas igen. Vi kör tillbaka hem och ägnar minst en timme åt att skölja pinalerna och hänga dem på tork. Under vinterhalvåret händer det ofta att vi tvingas offra merparten av en helig söndag för att få en halvtimme under vattenytan. Det är inte ens säkert att sikten är bra.
Dykning kan med åren bli rutin. Mödan med alla slitsamma praktiska göromål fördärvar glädjen med själva dyket. Där har vi en av förklaringarna till bortfallet. Många av landets mest erfarna dykare lägger så småningom dykningen på hyllan. Några tar en paus för att återuppta dykningen senare i livet....