För mer än 50 år sedan föreslog forskare att ljudproduktion bland djuphavsfiskar är vanligt förekommande. Detta eftersom många djuphavsarter har anatomin som behövs för att producera ljud. De flesta fiskar gör tillfälliga ljud som en biprodukt när de tuggar och simmar, men för djuphavsfisk som lever i ständigt mörker kanske kommunikativa ljud kan vara viktiga för deras överlevnad och reproduktion.

− Men bara för att de har anatomi för att göra ljud, betyder det inte att de nödvändigtvis gör det, säger Rodney Rountree, marinekolog vid University of Massachusetts, Amherst.

Få studier har rapporterat om möjliga ljud inspelade från djuphavsfisk så forskarna vet inte mycket om dessa ljud, förklarar Rountree. Det är inte så enkelt som att sätta fisken i ett akvarium och lyssna på deras samtal.

− Djuphavsfiskar är mycket svåra att hålla vid liv i laboratorium och fisken kommer inte att göra ett ljud om du inte kan få fram beteenden knutna till ljudet, säger Rodney Rountree till LiveScience. Till exempel så kommer du inte att kunna höra deras reproduktionsljud om du inte kan få dem att leka i laboratoriet, vilket de inte kommer att göra om inte förhållandena är precis rätt.

Hittills har bristen på lämplig och billig teknik hindrat forskare från att spela in ljuden från djuphavsfisk i deras naturliga miljö. I samarbete med yrkesfiskare utvecklade därför Rountree och hans kollegor en enkel djupvattenhydrofon. Med hydrofonen spelade de in 24 timmar av ljud från botten på 862 meter på Welkers Canyon, söder om New Englands Georges Bank. Från inspelningen kunde de identifiera olika ljud från valar men de hörde också minst 12 andra unika och oidentifierbara ljud.

Dessa mystiska grymtar, trummanden och kvackanden kan komma från valar, men de kan också ha kommit från djuphavsfisk.

− De flesta fiskar hör bara låga frekvenser och kan bara producera lågfrekventa ljud, säger Rodney Rountree. Ljuden vi spelade in låg i det intervall som fisk brukar använda.

−Om ljuden faktiskt producerades av djuphavsfisk kan den fortsatta ökningen av konstgjorda ljud visa sig vara problematiskt, fortsätter Rountree. De potentiella fiskljuden var bara knappt hörbara över bakgrundsljudet så om omgivningen blir bullrigare kan det maskera fiskars ljud från varandra.

Rountree och hans forskningsgrupp försöker nu utveckla ett avlyssningssystem som innehåller video i hopp om att identifiera de varelser som gjort de gåtfulla ljuden. Priset rusar dock iväg när man ska filma eftersom det kräver belysning, som i sin tur kräver strömförsörjning.

Studien finns att läsa i den nya boken "Effects of Noise on Aquatic Life" (Springer, 2012).

Text: Charlott Stenberg

Källa: Livescience.com

På SSDF UV-fotokommittés Facebook-sida kan man läsa att de planerar för en Vrakfotoworkshop på Norra Öland den 17-20 maj (Kristi Himmelsfärd). Samling i Byxelkrok senast klockan 12.00 på torsdagen. Dykning sker på ett vrak om dagen, men flera dyk. Det blir troligtvis Hantverkspråmen, Regina, Lilly och Skriner. Avslutning på söndagen cirka 15.00. Priset blir 4 200 :- inklusive boende och mat. Totalt 8 platser.

UV-fotokommittén planerar även en elitworkshop på Gozo (Malta) den 15-22 september 2012. Workshopen är i första hand öppen för UV-fotografer som deltagit i SM i UV-foto under de senaste åren. Max 12 deltagare totalt, det vill säga om man tar med sig en icke fotograferande buddy så blir det 6 fotografer. Tanken är att ge möjlighet till avancerad träning i blått vatten, test av nya tekniker, med mera. Boendet blir på en gård på landet med egen pool, så att även poolfotografering kan tränas. Preliminära intresseanmälningar till ordförande Ingvar Eliasson så snart som möjligt på mail uvfoto@ssdf.se

Filmen sprids just nu av både dykare och icke-dykare och visst är den läcker?

Länk till filmen på Vimeo.

Forskarna vid Dauphin Island Sea Lab i Alabama har sammanlagt undersökt maginnehållet på ett femtiotal tigerhajar. Tigerhajar är kända för att festa på albatrossungar och andra mer eller mindre ätbara saker som bilnummerplåtar och konservburkar. Men fyndet av landlevande fåglar i tigerhajarnas magar förvånade ändå forskarna. Dessa fåglar flyttar visserligen över Mexikanska golfen och visst kan det vara så pass ansträngande att många dör av ren utmattning, men det kan även finnas andra förklaringar. 

Organisationen Bird Conservancy har under flera år tagit upp frågan om interaktioner mellan flyttfåglar och offshore olje-och gasplattformar i Norra Mexikanska golfen. Problemet är som störst under molniga nätter då ljuset på plattformarna kan innebära att hundra- eller tusentals nattflyttande fåglar tar fel och tror att ljusen är de stjärnor som fåglarna normalt navigerar efter. Fåglarna blir instängda i en kon av ljus och är antingen oförmögna eller ovilliga att lämna den för att flyga in i en vägg av mörker. Till slut blir de så utmattade att de landar på plattformen, som saknar både mat och vatten, eller störtar ner i havet.

Ljuset på plattformarna i Mexikanska golfen är gult. Studier har visat att grönt ljus på plattformarna kan vara en lösning på problemet. Man har även sett att ett fast ljussken kan störa djuren mer än ett blinkande sken. Forskningen inom området kommer att fortgå.

Det finns cirka 6000 olje- och gasplattformar i Mexikanska golfen.

Text: Charlott Stenberg

Källa: American Bird Conservancy och al.com som har en intressant video

Mantor, eller ”djävulsrockor” som de kallades när jag var liten, består egentligen av två släkten inom familjen Mobulidae. Släktet Manta utgörs av två arter medan Mobula utgörs av nio arter. För enkelhetens skull kallas de rätt och slätt för mantor här.

Mantor är så populära bland dykare och snorklare att ett enda djur under sin livstid kan vara värt mer än 1 miljon dollar för lokal ekoturism. Detta enligt en ny rapport från Manta Ray of Hope Project. Trots sin popularitet och sitt värde för turismen ger rapporten chockerande bevis för att dessa graciösa och vänliga giganter snabbt försvinner på grund av ett extremt fisketryck som till stor del är okänt för allmänheten och för naturvårdare.

Precis som med hajar så är mantorna extremt känsliga för riktat fiske eftersom deras reproduktion är så långsam. Det kan ta tio år eller mer innan de blir könsmogna och vanligtvis producerar de bara en unge vartannat till vart tredje år. Som jämförelse kan nämnas att vithajen, som allmänt anses vara en av världens mest utsatta arter, producerar lika många ungar i en kull som en manta gör under hela sin livstid.

Rapporten ”Manta Ray of Hope: The Global Threat to Manta and Mobula Rays” beskriver vad som är känt om mantornas märkliga biologi och ekologi, förklarar de extrema hot de möter, beskriver fisket och handeln samt föreslår några alternativa användningsområden, så att samhället kan dra nytta av dem på ett hållbart sätt.

Marknadsvärdet för handeln med mantornas gälar beräknas till 11 miljoner dollar årligen. Det är en bråkdel av värdet på dykturismen tillsammans med rockorna, som uppskattas till över 100 miljoner dollar per år globalt. Mantornas gälar torkas och kokas för att bli till en hälsodryck som påstås kunna behandla ett brett spektrum av sjukdomar. Men enligt rapporten har forskarna inte kunnat hitta gäldrycken i den officiella traditionella kinesiska medicinboken. Det har dock inte hindrat dess användning som pseudo-läkemedel, drivet av direkt marknadsföring till konsumenter från importörer i Guangzhou, Kina - det primära området för denna handel.

För mer information om projektet Manta Ray of Hope, som är ett samarbete mellan de två naturskyddsorganisationerna Shark Savers och WildAid, gå hit. Här kan du även se en film.

Text: Charlott Stenberg

Fiskaren Tony Karlsson på räkbåten Saibon hade turen att se mellan fem och tio späckhuggare väster om Smögen häromdagen. Samtidigt kommer rapporter om en vilsen val i Öresund. Sportfiskaren Mikael Hafström fick till och med känna hur det känns att få ett så stort djur på kroken när valen trasslade in sig i hans fiskelina. DYK:s reporter vände sig därför till valforskaren Erland Lettvall för att höra hur pass vanligt det är med valbesök i januari?

 − Det är ovanligt att de kommer hit vintertid. Det är i alla fall ovanligt att någon är ute och observerar dem, säger Erland Lettevall.

 Kan du säga vilken sorts val det rör sig om i Öresund?

− Det är en knölval. Det syns på bilder från http://hvaler.dk/

 Hur ofta kommer det in stora valar till den svenska kusten?

− De senaste åren har det skett årligen. De förekommer i Skagerrak och Kattegatt och går till och med in i Östersjön.

 Beror det på några särskilda faktorer tror du? Temperatur i vattnet? Födotillgång?

− Svårt att säga, man får betrakta varje situation som en unik händelse. De följer maten. Späckhuggarna äter fet sill och makrill medan knölvalen äter småfisk och plankton. Men visst, vi upplever förändringar i klimatet just nu så det kan bero på det med.

 Att det rör sig om en ensam knölval, kan det bero på att den är sjuk och vilsen?

− Hade det varit en ensam späckhuggare hade det kunnat bero på det eller att den blivit utstött ur flocken. Tandvalar har ett mer utvecklat flockbeteende. Det är inte ovanligt att se knölvalar som är ensamma.

 Finns det någon som har simmat eller dykt med valar i svenska vatten?

− Jag har vänner som dykt med flasknosdelfin utanför Halland. Det var inte många som visste att de fanns där, men det är några år sen nu.

 Var är troligast att stöta på valar och när?

− Vid Kullen har man tumlarsafari nuförtiden. Tumlaren är den enda valen som räknas som inhemsk i våra vatten. Den förekommer här året runt så det är bara att bege sig dit och hoppas på tur, avslutar Erland Lettevall.

 Text: Charlott Stenberg

Armin Mück har tillsammans med sina döttrar Birgitta och Nanna seglat vida omkring för att filma bland annat brugd, pigghaj, småfläckig rödhaj och blåkäxa för filmen ”Hajar i kalla vatten”. Idén till filmen föddes när Armin tillsammans med DYKs praktikant Charlot t Stenberg spelade in en hajspecial för ”Mitt i naturen” på Kattegatcentret i Grenå 2007. Just nu befinner sig familjen Mück på långsegling i Röda havet för sitt senaste filmprojekt.

”Koraller i mörker och kyla” samt ”Hajar i kalla vatten” finns tillgängliga på nätet fram till den 2 respektive den 3 februari.