250 med på ett andetag
– framgång eller fiasko?
En Katamaran gungar lätt i det lugna havet utanför Santorini, förtöjd till en enorm orange boj. Rep är spända i alla riktningar och båten är bemannad av en vältränad besättning. Mitt i allt står en lång skallig man alldeles lugn. Han utstrålar självförtroende och ser ut som någon från en Hollywoodfilm. Det är för hans skull båten är ankrad på 300 meter djupt vatten. Det är för hans skull ett team av dykare och fotografer dubbelkollar allt i projekt Extreme 800 Dive. Idén föddes 2007 och kommer nästan att kosta honom livet. Ta ett djupt andetag och följ med Herbert Nitsch ner i hans djupa värld.
Herbert Nitsch hade ursprungligen inga planer på att bli professionell fridykare. Disciplinen och den goda förmågan till riskanalys kommer från en karriär som pilot på Tyrolean Airways. Hade inte varit för att han i slutet av 90-talet blev av med en väska med dykutrustning under en resa kanske han aldrig hade provat på fridykning. Herbert bestämde sig för att låta bli att hyra utrustning resmålet och istället snorkla med sin nya undervattenskamera. Det dröjde inte länge förrän besättningen och de andra dykarna på båten la märke till att han dök djupare och längre för varje dyk – längre än många som utgav sig för att vara duktiga fridykare. När veckan var över var han redan en mästare och hade fått en ny talang. Snart började han tävla och satte så småningom världsrekord i alla grenar inom fridykning.
Grekland juni 2007
Vid det här laget har Herbert sysslat med fridykning på elitnivå i sju år. Förutom att inneha 18 världsrekord är han fat besluten att ta reda på hur djupt människan verkligen kan dyka på ett andetag. Han designar och testar en ny undervattenssläde. Under ett par månader förbättrar han designen och sätter ett nytt världsrekord på 185 meter under ett uppvärmningsdyk. Senare fortsätter han med att dyka till 214 meter.
Herbert är fortfarande pilot men deltar i tävlingar runt om i världen där han fortsätter med att slå nya världsrekord och komma hem med guldmedaljer. Han är förstås nöjd med sina prestationer men i bakhuvudet gnager ändå frågan – hur djupt kan jag dyka?
Snart börjar han sätta nya mål. Först 800 fot (244 meter), därefter 900 fot (275 meter) och så det ultimata målet, det magiska talet: 1 000 fot (305 meter). Nu slutar han att flyga och satsar all sin tid och energi på att söka finansiering och utveckla den teknik som kan göra de extrema dyken möjliga.
2011 – raketsläden föds
När Herbert möter Markus Helm, en österrikisk fridykare som tillverkar proteser, tar projektet en ny vändning. Efter flera år med ritningar och designarbete skapas den nya släden, en hydrodynamisk blandning av missil och gul ubåt som Herbert tänker sig använda för att ta sig ner på djupet. I botten på farkosten sitter lufttankar och automatiska ventiler som ska blåsa upp släden till ytan igen när den nått änden av linan. Överst sitter den torpedformade kupol som ersätter lyftsäcken som normalt används på slädar i No limit-klassen. Kupolen skyddar dykaren under uppstigningen och gör släden mer strömlinjeformad. I mitten finns det precis plats för en 186 centimeter lång österrikisk fridykare. Här sitter han fastspänd vid en stolpe med en handbroms på ena sidan och på andra sidan ett handtag som kan aktivera lufttankarna manuellt om det skulle behövas.
Släden gör sin jungfrufärd i oktober 2011 då Herbert gör ett provdyk till 50 meter utanför Santorini. Släden visar sig vara för lätt...
Dyket steg för steg
Här går Herbert Nitsch själv igenom dykplanen steg för steg.
– Så snart jag har dräkten på börjar min avslappning. Jag rör mig så lite som...
