Blå triangeln
Jag arbetar ibland för WWF på Borneo. När folk får veta det blir deras reaktion ofta: ”Aha – du håller på med orangutanger. Så spännande!” Då tvingas jag förklara. Regionen bjuder på så mycket mera än de vackra röda aporna. Jag jobbar faktiskt med koralltriangeln.
Sedan måste jag medge att folk ser ut som stora frågetecken. Det finns alltså behov av att förklara vad den blå triangeln egentligen är. När jag var barn talade vi alltid om ”Amerikagården”. Det var en bondgård där allt bara var större. Traktorn var enorm. I ladugården fanns ett nästan oräkneligt antal kor. Markerna sträckte sig längre än ögat kunde nå.
Koralltriangeln är lite likadan. Allt här är bara stort. Enbart områdets utsträckning är imponerande. Havsvidderna omfattar nästan fem miljoner kvadratkilometer. Det inkluderar sex länder: Malaysia, Indonesien, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Filippinerna och Öst-Timor.
Som namnet antyder har området formen av en triangel på kartan. Gränsen bestäms av att det finns fler än 500 arter av revbyggande koraller. Koralltriangeln innehåller faktiskt mer än 53 procent av världens korallrev och mer än 75 procent av de korallarter som vetenskapen känner till idag. Mer än 120 miljoner människor i regionen är direkt beroende av resurser hämtade från Koralltriangeln. Där finns också yngelplatser och uppväxtområden för globalt viktiga arter som exempelvis tonfisk. Ungefär hälften av all världens tonfisk växer upp där.
Förutom kommersiellt intressanta arter är det stora havsområdet hemvist för mer än 40 procent av världens artar av korallfiskar. Sex av världens sju arter av havssköldpaddor lever där. Det finns 22 arter av delfiner. Även valhaj, djävulsrocka, sjöko och så vidare. Koralltriangeln är helt enkelt världens ”Amazonas under havsytan”. Det finns alltså goda skäl för arbetet med att bevara det enorma havsområdet.
Hot finns det också massor av. Även hoten är stora. Indonesien är till exempel världens absolut största exportör av hajfenor. Ödeläggande fiskemetoder som cyanid och dynamit är fortfarande vitt utbredda. Överfisket har tvingat många havsdjur till gränsen för möjlig utrotning. Det gäller inte minst 30 000 ton större revfiskar. Så mycket dräneras haven på varje år. Fiskarna går på export till Hongkong, Singapore och Malaysia – mer eller mindre lagligt. Utbyggnad av lantbruk, räkfarmer, turistanläggningar och annat längs kusterna har fördärvat värdefulla mangroveområden. Framtida klimatförändringar är ett allmänt och allvarligt hot mot revmiljöer.
Triangeln är högt prioriterad inte bara av WWF. Även av alla de andra stora internationella miljöorganisationerna. WWF:s insats i Koralltriangeln är därför både omfattande och ambitiös. Högst prioriterat på vår att-göra-lista är för närvarande.
- Inrätta ett nätverk av skyddade havsområden.
- Stoppa minskningen av antalet havssköldpaddor.
- Arbeta för hållbara fiskemetoder.
- Arbeta för hållbar handel med revfisk.
- Insatser kring turism och klimat.
Problemen vi står inför är ofta ganska sammansatta. Vi strävar efter att bevara områdets biologiska mångfald och skapa långsiktigt bärkraftiga ekonomiska möjligheter för människorna här. Då brukar vi ställas inför svåra...
