Blücher

Brand härjade redan över hela fartyget när Blücher träffades av torpederna från batteriet på östra sidan av Oscarsborg. Besättningen dumpade mängder av explosivt gods i vattnet – minor, ammunition, torpeder och annat. Blücher sjönk i området mellan Oscarsborg och Askholmene och än idag kan man se metalldelar och föremål utspridda över bottnen när man dyker där. Mellan Blücher och vraket efter ångaren Edith på östra sidan av Leia har vi bland annat funnit flera aluminiumrör. De kan ha varit redskap för minröjning eller paravaner. Under och runt om vraket ligger mängder av ammunition och sjunkminor.

Kölen i vädret
Blücher hade ankare ute när hon sjönk och vreds därför ett halvt varv. Vraket ligger nu med kölen uppåt och akteränden i nordlig riktning mot Oslo. Det är inte alldeles rätt att säga att skrovet ligger upp och ner, det vilar nämligen delvis mot en sluttning. Man kan väl kalla det nästan upp och ner. Fören är hårt nedkörd i slammet och  babordssidan ligger också en bra bit ner i dyn längst fram. På styrbords sida vilar bara en liten del vid stäven nere i leran. Där bakom reser sig relingen upp från bottnen och löper till största delen tio till 15 meter ovanför bottnen på de djupaste ställena.
Akterpartiet ligger djupast, från 60 meter och nedåt, och där finns mycket intressant att se på. Ovanför akterns skrov pekar tre propelleraxlar rakt ut i vattnet. Axlarna bär spår av att tunga verktyg har använts för att avlägsna de enorma propellrarna.
På bottnen under akterskeppet i samma område ligger mängder av ammunition och andra föremål. De föll av när Blücher gick till bottnen. En smula överraskande befinner sig teakdäcket i relativt gott tillstånd över hela vrakets längd. Däcket är överväxt med ofantliga mängder sjörosor och andra färggranna anemoner och musslor. De flesta dykare blir nog ganska förbluffade över påväxten. Den är både riklig och vacker på så här djupt vatten. Förklaringen är troligen strömmarna i det trånga sundet, som tar med sig massor av föda till små fastsittande djur.

208 meter vrak
Går det att beskriva vraket med ett enda ord? I så fall blir det ”stort”. Bottentiden är begränsad och vraket är 208 meter långt. Därför kan man dyka i åratal på det här vraket utan att hinna se allt. Det krävs många dyk bara för att få en överblick och bli någorlunda förtrogen med det. Först då vet man var man befinner sig. Under våra dyk på Blücher har vi orienterat oss med utgångspunkt från en rad kända riktmärken, huvudsakligen fartygets dubbla 10,5-cm kanoner. Man hittar dem vid en tredjedel och två tredjedelar av skrovets längd. På förskeppet finns två kanoner, en på vardera sidan, och i aktern ytterligare en.

Bruten i två delar
En bit mot häcken från den aktre luftvärnskanonen ser man att skrovet är sönderbrutet. Där framgår det ganska tydligt (se bilden på sid. XX) att sprickan blir lite större med tiden. Det är...