DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

De minsta bubblorna
1 av 1

De minsta bubblorna

Text: Jesper Kjøller – Grafik: Charly Nielsen

Du har säkert hört talas om att man kan kontrollera sin uppstigningshastighet genom att inte gå upp snabbare än de minsta utandningsbubblorna. Är det bara en seglivad myt? Eller ligger det något bakom talesättet?

Regeln säger att bubblorna kan hjälpa dig bedöma uppstigningshastigheten. Normen bygger på antagandet att de minsta bubblorna stiger mot ytan med en hastighet som underskrider 18 meter per minut. Det är som bekant den maximala farten på vägen upp. Tyvärr är det en rad problem som faktiskt gör tumregeln oanvändbar i praktiken.
Boyles lag berättar om sambandet mellan tryck och volym. Enligt den lagen är det uppenbart att små bubblor inte förblir små. Medan de stiger genom vattnet faller trycket. Bubblornas volym ökar och därmed deras hastighet under färden mot ytan. Det går efterhand allt snabbare – och ju större bubblor desto högre fart.
Därför kan din uppstigning lätt bli för snabb. Vilka bubblor du än väljer kommer de snart att stiga med mer än 18 meter per minut. Du måste hitta nya små bubblor på nytt och på nytt.
Dessutom är 18 meter i minuten faktiskt för snabbt. Många tabeller och dykdatorer är baserade på lägre uppstigningshastigheter. De flesta är eniga om att 10 meter per minut är mycket säkrare. Då är bubblorna inget att lita på längre.
Testa den här övningen för att få lite perspektiv på uppstigningshastigheten. Märk upp avståndet 18 meter på gårdsplanen eller uppfarten hemma. Prova sedan med att gå den sträckan på precis 60 sekunder. Prova sedan med att ta cirka 2 minuter på dig för att gå samma sträcka. Räkna 1001, 1002, 1003 och så vidare. Förflytta dig ungefär 15 centimeter för varje räknetal. Efter att ha genomfört den här övningen kommer du på allvar att förstå hur långsamt 10 meter per minut faktiskt är.
Många dykdatorer föreskriver att uppstigningshastigheten ska variera med djupet. De accepterar en högre fart vid uppstigningens början och kräver lägre fart efterhand som du närmar dig ytan. Kom ihåg att den största relativa tryckskillnaden uppträder närmast ytan. De sista fem meterna är farozonen. Du ska vara speciellt noggrann med att gå upp långsamt strax under ytan. Gärna ännu långsammare än 10 meter per minut. Säkerhetsstoppet bidrar till att kontrollera uppstigningens sista bit. Där ska du inte bara vädra ut överskottskväve. Dessutom hjälper stoppet dig att inte flyta iväg upp för snabbt. Du siktar ju på 5 meter och inte på ytan. Därmed är risken för en okontrollerad uppstigning mer eller mindre eliminerad. Ligg gärna på säkerhetsstoppet längre än tre minuter. Sedan kan du med extra omsorg stiga långsamt mot ytan medan du tittar och lyssnar efter eventuella faror.
Använd dykdator och tabeller återhållsamt. Gör långsamma och kontrollerade uppstigningar. Ligg länge på säkerhetsstopp. Då kan du effektivt begränsa risken för att kvävebubblor bildas i kroppen.
Glöm därför allt om att kolla efter utandningsbubblor. Granska i stället vad din dykdator säger om uppstigningshastigheten. Lär dig att bedöma farten utan att titta på datorn. Det är mycket säkrare än att kika efter de minsta bubblorna.

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser