DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Viden  Vetenskap
Djurens CSI – det genetiska fingeravtrycket
När man jämförde 16 prover av valkött från marknader i Japan och Korea med DNA från kända valarter, fann man att endast nio av de 16 proverna kom från lagligt fångade vikvalar. De resterande kom från knölval, fenval, tumlare och delfin, arter som alla är fredade. Totalt har mer än 1 000 prover av ”vikvalskött” samlats in och undersökts.
1 av 1

Djurens CSI

– det genetiska fingeravtrycket

Av: Michael jensen Illustration: charly

Varje dag faller tusentals utrotningshotade djur offer för olovlig jakt och handel. Forskarna och polisen får nu hjälp från ett nytt håll: den lilla molekylen vi känner under namnet DNA.

Varje dag faller tusentals utrotningshotade djur offer för olovlig jakt och handel. Forskarna och polisen får nu hjälp från ett nytt håll: den lilla molekylen vi känner under namnet DNA.
Olaga jakt på hotade djur, försäljning av exotiska akvariefiskar, fiske bedrivet i skyddade områden, användning av valprodukter i kosmetiska produkter… sådant händer varje dag. Hittills har det varit problem att döma lagöverträdarna. Det kan vara svårt att identifiera ursprunget till färdiga produkter – typ koraller och sköldpaddsskal. Det kan vara ingredienser i smink – fettämnen från valar. Det kan vara traditionell medicin – hajar och sköldpaddsägg. Eller helt enkelt en fisk i kyldisken hos fiskhandlaren. Sedan kan det ibland vara olagligt att jaga en art i ett visst område. Men det är lovligt i ett annat. Det gäller exempelvis stören och dess kaviar. Det kan vara nästan omöjligt att bevisa var djuret har fångats. Somliga ryggradsdjur är tillåtna om de kommer från uppfödning. De är olagliga om de har fångats i naturen. Så är fallet med många tropiska akvariefiskar.

CSI

”Wildlife forensics” eller rättsmedicinsk undersökning av vilda djur är ett relativt nytt redskap att upprätthålla lagen med. Det fungerar som i kriminalfallen vi känner från den populära TV-serien CSI. Bara med den enkla skillnaden att offren här är hotade djur och växter.
Med moderna PCR-metoder (Polymerase Chain Reaction) mångfaldigar man gener eller DNA-fragment från ytterst små prover – en bloddroppe, ett hårstrå eller en benbit. Metoden har revolutionerat undersökningarna. Att använda DNA för att klara upp fall med hotade djur är ganska nytt. På senare år har metoden vunnit insteg i speciellt USA och Australien.
DNA har visat sig ge enormt mycket information. Delar av DNA-sekvenserna är unika. De kan användas för identifiering på olika nivåer. Artnivå – är det här kött från en blåval? Beståndsnivå – kommer den här kaviaren från ett ställe där störfångst är tillåten? Individnivå – kommer den här akvariefisken från en registrerad uppfödare?

Är det valkött eller fårkött?

Olaglig valjakt är ett bra exempel på när DNA kan användas. Den internationella valfångstkommissionen förbjöd jakt på valar redan 1986. Japan och några få andra länder får fortsätta att jaga vikval – under förutsättning att ändamålet är vetenskaplig forskning. Valkropparna får senare säljas på lokala marknader.
Nu går det att jämföra DNA från vikvalskött på marknaderna med en databas av kända DNA-sekvenser från olika arter och bestånd. Det har visat sig att stora delar av det saluförda valköttet egentligen härstammar från hotade blåvalar, knölvalar, brydevalar och fenvalar. Dessutom kom en del av ”valköttet” från delfiner, späckhuggare, får och häst! Det var alltså inte bara fråga om olaga jakt. Även direkt bedrägeri och felaktig ursprungsbeteckning till köparna.
Genetiska metoder har öppnat helt nya möjligheter att...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Fakta

DNA
DNA finns i cellerna hos alla djur. DNA är en dubbelsträngad molekyl uppbyggd av baser som kallas nukleotider. Det finns bara fyra olika nukleotider. Deras ordningsföljd är därför helt avgörande. Just ordningsföljden är det som kallas den genetiska koden. Den gömmer på alla ärftliga egenskaper hos en individ. Ända från arttillhörigheten (blåval) till individuella egenskaper (färg på ögonen).

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser