DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Viden  Vetenskap
Dykerifysikens alfabet – Henrys lag
Dykerifysikens alfabet – Henrys lag
1 av 1

Dykerifysikens alfabet

Om dykningens fysiska grundlagar och deras upphovsmän

Text: Jesper Kjøller Grafik: Charly Nielsen

I den här artikelserien kan du fräscha upp tidigare kunskaper och förhoppningsvis komplettera dem. Vi har i varje nummer gått igenom de grundläggande fysiklagarna och deras upphovsmäns liv och levnad.

Våra grundläggande kunskaper om hur vatten och gaser uppför sig under tryck kan vi först och främst tacka fem herrar för. Av en tillfällighet har de ställt upp sig i kronologisk och nästan alfabetisk ordning: Arkimedes, Boyle, Charles, Dalton och Henry.

I vår genomgång av dykfysikens alfabet har vi nått till H som i Henry.

Vi vet alla att fasta ämnen kan lösa sig i vätskor – typ när vi rör ner socker i kaffet. Även gaser kan lösa sig i vätskor. Gaser är ofta både lukt- och smaklösa och dessutom osynliga. Därför tänker vi sällan på det. Men jämför en sodavattensflaska före och efter att kapsylen skruvats av. Då blir det tydligt att det kan finnas gas i en vätska. När trycket minskar övergår löst gas i gasform. Det bildas bubblor.
Henrys lag förklarar varför det blir bubblor i sodavatten när flaskan öppnas. Det är på grund av det fenomenet du ska planera dina dyk med tabell eller dykdator. Du ska ta hänsyn till inverkan av det kväve som löser sig i kroppen under dyket.
Orsaken är att molekylerna i en vätska ligger långt från varandra. Det finns plats för gasmolekyler mellan dem. Men här kommer det intressanta. Gasen befinner sig alltså ”inne i” vätskan. Trots det uppför den sig som en gas.
Hur mycket gas ”ryms” det då i en vätska? Det är det som Henry förklarar i sin lag. Den säger:

Mängden gas som kan lösas i en vätska vid en given temperatur är direkt proportionell mot gasens partialtryck.

Vad betyder det? Säg att exempelvis 0,05 gram kväve kan lösas i en liter vatten vid trycket 1 bar och temperaturen 20 grader. Då kan 0,5 gram kväve (alltså tio gånger så mycket) lösas i vattnet om trycket ökas till 10 bar. Vad händer när trycket minskas? Då lämnar gasen vätskan. Det är vad som händer under en uppstigning.
I övrigt hjälper Henrys lag oss också att förklara transporten av gaser till och från kroppens vävnader. Huvuddelen av syret transporteras kemiskt bundet till de röda blodkropparna. Men till viss del finns det också fysikaliskt löst i blodplasman – olika mycket beroende på trycket i omgivningen.

Henrys liv
Kemisten William Henry (1774-1836) bodde liksom Boyle och Dalton i England. Henry hade en doktorsgrad i medicin från Edinburgh. Hans dåliga hälsa hindrade honom att praktisera som läkare. Därför vände han sin uppmärksamhet mot forskningen och kemin i stället. Annars vet vi inte så mycket om hans göranden och låtanden förutom att han på slutet tog sitt eget liv.

Alfabetet
Här slutar alltså vår serie om de alfabetiskt ordnade forskarna. Alla har bidragit till vår förståelse av kroppens reaktioner på tryck när vi dyker. Ändå är det lite retfullt att Henry inte hette något på E. Det hade gjort uppräkningen helt perfekt.

Arkimedes lag Tänk på greken i badkaret…

Boyles lag … säger något om hur trycket påverkar volym och densitet – och därmed vår avvägning.
Tänk på B som i boj

Charles lag … säger något om temperaturens betydelse för förhållandet mellan tryck, volym och densitet.
Tänk på C som i Celsius.

...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser