Efter katastrofen
- dykarna som gör jobbet på Costa Concordia
Det har väl knappast undgått någon att kryssningsfartyget Costa Concordia gått på grund i vattnen framför ön Giglio på den italienska västkusten. Olyckan inträffade strax före klockan tio på kvällen fredagen den 13 januari. Det gigantiska lyxkryssningsfartyget var 290 meter långt, 35,5 meter brett och 52 meter högt med hela 17 däck och hade mer än 4200 personer ombord när det gick på grund. Bara några timmar senare vilade Concordias undre delar på en klipphylla på havets botten i närheten av öns hamninlopp. Stora delar av den enorma kryssaren, som har stark slagsida, är fortfarande över vattnet. Dagen efter olyckan var de första dykarna i vattnet och påbörjade sitt arbete.
Som dykare blev jag nyfiken och ville veta mer och försöka förstå vad de gjorde, vilken utrustning de använde vad de upplevde när de jobbade i och utanför ”jätten” Concordia. Därför tog jag kontakt med löjtnant Piero Privitera som ledde italienska marinens 13 dykare och kapten Luca Falcone som ledde militärpolisens (Carabinieris) sex dykare. Två dyklag som jobbade på det halvsjunkna fartyget men med helt olika arbetsuppgifter.
Löjtnant Privitera, gruppchef för Marinens hjälmdykare berättade att han och hans grupp var ett av flera dykteam som jobbade med search and rescue på Concorida. De andra teamen kom från: brandkåren, kustbevakningen, polisen och Guarida di Finanza (militärpolis som sysslar med ekonomiska brott). Under de första dagarna deltog också ett räddningsteam som är specialiserade på grott- och vrakdykning.
Skapar nya öppningar med sprängämne
Varje dag hölls flera möten för att samordna arbetet mellan de olika grupperna. Marindykarnas främsta arbetsuppgift var att se till att alla de dykare som jobbade med ”search and rescue” lättare skulle kunna ta sig in och ut ur delar av fartyget som annars skulle ha varit svåra eller omöjliga att undersöka. Att under penetrering hitta kortare och säkrare vägar plus att skapa alternativa utgångar som kunde användas i nödsituationer. Detta gjorde de oftast genom placera ut små sprängladdningar som användes för att skära eller öppna.
Kapten Falcones grupp hade däremot inget att göra med räddningsarbetet. Deras uppgift var att undersöka och att hitta bevis för vad som egentligen hänt. Han förklarade för mig att hans grupp utför samma jobb som de poliser som gör brottsutredningar på land gör. Den enda skillnaden är de använder andra metoder och att de jobbar under vattnet. Hans grupp är specialutbildade och kan till exempel ta fingeravtryck under vattnet. Han förklarade att en brottsplats under vattnet också måste hållas intakt och skyddas mot intrång så att bevis och indicier kan samlas in på ett säkert sätt.
På Concordia har alla de områden som av olika anledningar kan vara av intresse för utredningen kontrollerats. Man har till exempel noggrant undersökt kommandobryggan och kapten Schettinos hytt. Ett av huvudsyftena var att hitta Schettinos dator. De...
