Gozo
– i närbild
Det maltesiska öriket är omringat av dykvatten som håller mycket hög klass. Oftast är det vraken kring huvudön som får stå i centrum för blickfånget. Men denna gång vänder vi blicken mot den lilla ön Gozo. Med 105 mm-linsen i högsta hugg söker vi av bottnen på jakt efter örikets minsta invånare och resultatet imponerar stort.
Lilla Elysia timida är lätt att missa. Nakensnäckan är grön och vit och liten som en fingernagel. Av någon anledning fångade den lilla pysslingen ändå min blick. Den kravlade över en sten i närheten av Blue Hole – ett av de berömda dykställena på Gozo. Med 105-millimeters närbildsobjektiv fick jag en bra bild. Samtidigt fick jag en idé.
Gozo är en maltesisk ö. Den är känd för imponerande stenbumlingar och djupa hål. Dykplatser som Inland Sea, Blue Hole, Azure Window och Reqqa Point är ryktbara för sitt ståtliga sceneri. Vraken på öns södra sida är också stora dragplåster eftersom de står kölrätt på havsbottnen. Massor har skrivits om sådana godsaker på Gozo. Det är alltså knappast mödan värt att dra dem ett varv till.
Dykvattnen runt ön gömmer även på hemligheter. Småkryp som många missar. Slit alltså blicken från de vida perspektiven. Skåda i stället ner i lurvet på bottnen och leta efter Gozos lilleputtar! Elysia timida (nakensnäckor har ytterst sällan eget namn på något annat språk än latin) är en av många sådana undangömda varelser i Gozos vatten. Bland nudisentusiaster är den söt på ett ganska medelmåttigt sätt. Folk råkar inte i extas över att få se den.
En supermodell
Åtskilliga steg längre upp på extas-skalan hittar vi Flabellina lineata. Den skiljer sig från mängden likt en supermodell i en grimastävling. Man måste leta noga efter den. De flesta exemplaren är så små att man lätt förbiser dem. Speciellt om de lever på däcket av ett vrak där en folkabubbla konkurrerar om uppmärksamheten.
Karwela är en av de senaste publikdragarna på Gozo. Hon sänktes 2006 strax utanför stranden vid Ix-Xatt L-Ahmar. Närmaste granne är Cominoland som sänktes samtidigt. Nåväl – jag var inte så intresserad av vraken. Mer av vad som levde där. Jag anlitade dykcentret Moby Divers. Enligt guiderna på centret hade Karwela en koloni nakensnäckor som levde på relingarna runt däcket.
Vraket ligger på sisådär 30 meter bara en kort simtur från stranden. De flesta dyken runt ön är stranddyk. Först kom vi till bogen. Jag såg öppningen för landgången. Den hade pekats ut som ett bra ställe att leta på. Jag närmade mig. Snart kunde jag ana skymten av lysande purpur. Det var ”släpet” på en Flabellina pedata. De flesta vrakdykare hade nog helt enkelt inte ens lagt märke till den!
Snäckan mumsade på pyttesmå hydroider i alglurvet på relingen. Hydroider liknar sjöanemoner i miniatyr. Nakensnäckor slukar dem och får samtidigt i sig deras nässelkapslar. Det gör snäckorna osmakliga att äta – vilket har samband med deras fantastiska färger. Liksom hos bjärt mönstrade insekter ger färgerna budskapet: ”Titta gärna. Men skyll dig själv om du äter mig.”
Vända på stenar
Längre ner på vraket passerade jag den sorts saker som snurrade förr och som vrakdykare tycks älska – vinschar, drivaxlar och liknande. Men också några fler...
