Grebbestad

Redan när jag ser namnet på dykbåten ”Iron Maiden” vet jag att det kommer att bli en bra helg! Som gammal hårdrockare vet jag ju att Maiden alltid levererat och har därför höga förväntningar. Vi lastar snabbt i båten med våra dyk- och kameraprylar och puttrar en liten stund senare ut i sakta mak mot dagens första dyk. Vinden är ganska svag vilket gör utbudet av ställen att dyka på relativt stort. Skepparen Pelle berättar att det tar ungefär fyrtio minuter ut till dykplatsen så det är gott om tid att pilla det sista med prylarna inför dyket. Pelle har jobbat med dykningen i Grebbestad i mer än tjugo år och kan därför skärgården som sin egen bakficka. Han berättar att det inte är någon ovanlighet att se säl på vägen ut eller på väg hem ifrån dyken. Vi får väl se hur det blir idag. Någon enstaka gång har även tumlare setts simma en bit från båten, berättar Pelle vidare. Jag spänner ögonen och spanar ut mot kobbarna för att se ifall jag kan se några, men lyckas inte så värst bra. Kanske har vi bättre tur på vägen hem.

Skottarna
Dagens första dyk blir Skottarna. Pelle ritar en karta över dykplatsen och berättar vad vi kan förvänta oss att se. Efter genomgången är klar blir det sådär rörigt som det bara kan bli när tio dyksugna dykare vill i vattnet samtidigt. Dyktid och dykdjup meddelas till Pelle och därefter hoppar vi raskt i vattnet som första dykpar. Efter ett ok-tecken till ytan tömmer vi snabbt våra västar och låter det gröna salta vattnet omsluta oss. Efter ett litet språngskikt vid åtta meter klarnar vattnet och det blir riktigt fin sikt. En ljus, svagt sluttande snäckskalsbotten med klippor är vad som erbjuds här. Vi simmar djupare. Klipporna pryds av sporadiska dödmanshandkolonier och sjöpungar. Någonstans vid 20 meters strecket ser vi bägarkoraller i ganska stor mängd. Här och där stöter vi även på en del maskeringskrabbor som springer omkring på klipporna och de obligatoriska smörbultarna tittar fram i skrevorna. Sikten blir sämre och även ljuset blir svagare när vi når maxdjupet 35 meter. Vi spenderar någon minut här men beslutar oss sedan att simma lite grundare. Uppe vid 18 metersstrecket passerar vi på en stenhäll med extra frodig dödmanshand påväxt. Även en solstjärna lyser vackert rött upp från klippan. Det gröna klara vattnet ramar effektivt in det hela och bildar en mycket tilltalande syn. Här tar vi oss tid och stannar upp för att fotografera en stund. När vi sedan långsamt simmar vidare kommer vi rakt på en ståtlig sjurygg som ligger och vaktar sina ägg. Sjuryggen pumpar även friskt, syrerikt vatten på den ganska stora romsamlingen. Allt för att ge sin avkomma så bra förutsättningar som möjligt för överlevnad. Efter närmare sjuttio minuter ligger vi återigen i ytan och väntar på att bli upplockade av båten. Solen har lyckats bryta i genom och strålar nu med full kraft ner på oss. Än så länge har förväntningarna för helgen infriats och det med råge!

Picknick...