Hågäl

Hågäl är en relativt liten hajart som någon gång ibland gästar svenska vatten. Den överskrider sällan 65 centimeters längd, men enstaka individer kan uppnå 90 centimeter. Som för de flesta hajar så är det honan som blir störst, hanarna blir inte större än 75 centimeter, men överstiger sällan sextio. Man kan mycket lätt se skillnad på könen då hanen är utrustad med två ovanligt stora stavliknande parningsorgan vid bukfenorna. Hågälen är relativt enkel att särskilja från andra nordiska små hajar då övre delen av stjärtfenan är mycket lång medan det nedre partiet är väldigt litet. Färgteckningen är dessutom väldigt karaktäristisk. Undersidan är gråvit medan rygg och sidor är gråröda med mörka fläckar som omges av ljusa mer eller mindre diffusa ringar. De ljusa ringarna särskiljer hågälen från andra nordiska hajar. Sportfiskare och andra som ser arten uppe ur vattnet har ytterligare ett bra kännetecken; munhålan är nämligen alldeles svart. Den svarta munhålan har gett upphov till det vetenskapliga artnamnet melastomus. Namnet är en sammansättning av de två grekiska orden melas som betyder svart och stoma som är detsamma som mun. Även det brittiska namnet omnämner den svarta munnen, då den i Storbritannien kallas för ”Blackmouth Catshark”.
Hågälen finns längs nordöstra Atlantens kust. Utbredningsområdet sträcker sig från Nordnorge ner längs Storbritanniens västkust och söderut till Senegal. Arten förekommer även i Medelhavet, men saknas längs Nordsjöns grundare kuster vid Tyskland, Holland och Belgien. I Sverige och Danmark är den en sällsynt gäst, men i Norge är arten desto vanligare. Där finns den bland annat i många av de djupa fjordarna. Högsfjorden i nära anslutning till Stavanger är en relativt säker plats om man vill uppleva närkontakt med hågäl. Med lite tur kan man där se den redan från 25 meters djup. Normalt är dock hågälen en djupvattenfisk som främst finns på 200-500 meters djup, men ibland förekommer den ända ner till 1200 meter eller rent av djupare. Den vistas vid såväl bergbotten som sand och lera. Oftast lever arten i nära anslutning till bottnen, men den tar sig ibland turer upp i det fria vattnet för att jaga fisk. Födan består främst av bläckfiskar, räkor och andra små kräftdjur. Även en del andra bottenlevande ryggradslösa djur äts emellanåt till exempel snäckor och musslor. Små djuplevande fiskar som vitlinglyra och guldlax kan också utgöra en betydande del i dieten.
Honorna blir könsmogna då de är 39-49 centimeter långa och hanarna något tidigare då de 34-45 centimeter. Likt alla andra hajar har hågälen inre befruktning. Den tidiga fosterutvecklingen sker inne i honans kropp vilket ibland lett till missuppfattningen att hågälen skulle vara levandefödare. Efter en tid omsluts vart och ett av fostren av en brun, läderaktig kapsel, som brukar vara ungefär sex centimeter lång och tre centimeter bred. Kapslarna saknar långa fasthållningstrådar, men i vartdera hörnet på kapselns övre ände finns korta...