DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Biologi  Biologi
Hajfeber i Norge
Den är långt ifrån någon vithaj. Ändå blir den typiska hajkäften synlig när hajen simmar ovanför fotografen. Tänderna är pyttesmå. Men hajen kan bita ifrån sig om den blir hotad.
Hajfeber i Norge
Den småfläckiga rödhajen lever vanligtvis ner till 300 meter, men emellanåt kommer den upp på grunt vatten för att lägga sina äggkapslar.
Hajfeber i Norge
Hajen bevakar noga vad dykarna håller på med. Ögonen är stora och vackra. Det är typiskt för djupvattensfiskar som lever sitt liv i mörka fjordar.
Hajfeber i Norge
Oslofjorden är inte grå och slammig. Stiliga bergsformationer, anemoner och färger uppenbarar sig när du dyker ner i fjorden

Hajfeber i Norge

Text och foto: Lill Haugen
Visste du att norska fjordar är fulla med hajar? Varje höst möter några lyckliga dykare den knappt en meter långa minihajen – sovande på havsbottnen i Oslofjorden.

Många dykare drar sig in i värmen när vintermörkret breder ut sig. Några blir mer aktiva än någonsin. På Sjøstrand vid Oslo i Norge har extra många dykare letat fram torrdräkten i vinter – för att sedan sänka ner kroppen i den kalla och ofta grumliga Oslofjorden. Sjøstrand är vanligtvis inte det mest spännande stället att dyka på. Vad gör väl det? Det är nämligen där man finner ”oslohajen”.
Småfläckig rödhaj är dess riktiga namn. Ordet haj förknippas oftare med vassa tänder och blodbad än med den här lilla broskfisken i storlek som en tvåkilos torsk. Stora vackra djupvattensögon tittar sömnigt på dykarna som närmar sig. Hajfenan finns där. Men den är liten, fläckig och avrundad. Rovfisken är långt ifrån lika skräckinjagande som de arter vi minns med fasa från Hajen-filmerna.

Många sorters hajar
”Vi har huvudsakligen sju arter av hajar i Norge och Skandinavien. Ingen av dem utgör någon fara för oss människor. De flesta trivs bara på större djup” lugnar oss Diana Zaera Perez vid Havforskingsinstituttet i Norge. ”Ibland får vi in iakttagelser av hajar från sydligare farvatten – exempelvis blåhaj. De är bara på besök här i Norge. Efterhand som vattnet blir varmare kanske besöken kommer mera regelbundet. Det kan vi inte bortse från” säger Diana.

Sovande skönheter
Tills vidare får vi nöja oss med den lilla rödhajen. Den ligger tillräckligt grunt för att få besök av sportdykare – på bara ungefär 15 meter. Under dagarna sover den vackra fläckiga hajen på bottnen omgiven av småfisk och kräftdjur. När nattmörkret faller vaknar vilddjuret. Då är det tid för mat. Jakten är igång. Oslofjordens småvarelser kan inte längre känna sig trygga i hajens sällskap.
”Rödhajen kommer upp på grunt vatten för att leka. Det pågår hela året. Mellan november och januari lägger honorna sina äggkapslar. Det är sannolikt därför som dykare oftast ser dem på vintern. Rödhajen håller annars till ganska djupt – ner till 300 meter. Men den är en av de vanligaste hajarna i Norge” berättar Diana.

Undervattensfotografer
Vi är några dykare som vistas under vatten för jämnan runt Oslo. Även för oss är hajen en sällsynt anblick. Rödhajen håller till på samma ställe långa perioder. Ryktet går snabbt när dykare har sett en. Ändå kan den vara svår att hitta. Därför blir glädjen stor en söndagseftermiddag. Hela tre hajar uppenbarar sig på ett litet område av bottnen. På flera av de efterföljande dyken räknar vi till hela fyra olika individer. Med fyra fotografer på samma dyk får alla ”varsin” haj. Vi slipper stå i kö för att ta bilder. Flera av Norges bästa (åtminstone ivrigaste) undervattensfotografer har nämligen samlats för att dyka med hajarna: Lasse Iversen, Wenche Strand, Annika Persson (svensk!), undertecknad och Elling Berg.
”Det här är spännande. Jag har aldrig förr sett haj i Norge. Sandskädda och krabbor blir aldrig detsamma efter det här mötet” säger...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Fakta

HAJ I NORGE
Allra störst är brugden. Den kan bli upp till 10 meter. Lyckligtvis äter den enbart plankton. Minst är blåkäxan med knappt 60 centimeter. Dessutom haj vi sillhaj med skräckinjagande tänder och längd på mer än 3 meter. Inte heller den är vanligtvis farlig för människor. Håkärringen på upp till 6 meter är däremot allätande. Men den kommer inte i konflikt med människor på grund av djupet den lever på.
Mindre hajar som småfläckig rödhaj, hågäl och pigghaj är förhållandevis vanliga i norska fjordar. Pigghajen på lite över en meter är den vanligaste hajen i Norge. Alla hajar är extremt sårbara för fiske och övrig påverkan från människor. De förökar sig nämligen långsamt. Det gäller även våra skandinaviska hajar.

Fakta

Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula) kan bli maximalt en meter lång och cirka två kilo tung. Arten finns även i Medelhavet. Där är den mindre – maximalt 60 centimeter. Den har två ryggfenor. Vanligtvis är den gräddfärgad med mörka fläckar på kroppen. Fläckarna kan också vara vita. Hajen håller normalt till på mellan 10 och 120 meters djup men har påträffats ner till 400 meter. Dykare kan se den på sandbotten eller bergbotten eller på grus- och slambotten på bara några få meters djup.
Småfläckig rödhaj jagar på natten. Den lever av snäckor, musslor, små kräftdjur, småfisk och annat smått och gott som den kan få tag på. Tänderna är små men vassa. När de blir slitna faller de ut. Då ersätts de av nya skarpa tänder från nästa tandrad. Den ligger bakom och väntar.
Småfläckiga rödhajen lägger ägg – bara ett ägg per äggledare åt gången. Äggkapslarna läggs i par under hela året men huvudsakligen från november till juli. Med lite tur kan man hitta ägg från hajen när man dyker.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser