Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Biologi  Biologi
Hajlexikon: Håkäring – Somniosus microcephalus
Hajlexikon: Håkäring – Somniosus microcephalus
1 av 1

Hajlexikon: Håkäring

– Somniosus microcephalus

Text: David Bernvi Foto: Andy Murch

Håkäringen är vår största rovhaj utmed den svenska västkusten, den rivalerar tillsammans med stillahavshåkäringen (Somniosus pacificus) och vithajen (Carcharodon carcharias) om platsen som världens största rovfisk.

Håkäringen har en bekräftad maxlängd på 6,4 meter, möjligen kan den nå upp till 8 meter. De flesta vuxna individer som siktas är dock inte större än 2,5-4,3 meter. Trots sin väldiga storlek och preferens för marina däggdjur är håkäringen harmlös liksom hundratals andra hajarter.
Det förekommer rapporter om att denna haj skulle ha angripit eskimåer i sina kajaker, dessa uppgifter är dock otillförlitliga. Andra uppgifter talar om hur håkäringen angriper Cariboun, (Rangifer tarandus caribou), en underart till vanlig ren som förekommer vid Kanadas Baffin Island och Nunavutområdet. Rapporter från biologer talar om att håkäring skulle vara kapabel till att likt nilkrokodiler angripa renarna medan de dricker vid flodmynningar och dra ned dem i djupet genom att bita kring halsen eller vid huvudet. Håkäringen tycks lura vid vattenbrynet medan renarna kommer tillräckligt långt ner i vattnet och därefter angripa.
Uppgifter från Sable Island utanför Nova Scotia vid Kanada talar om hur sälar ligger uppspolade på de karga stränderna med märkliga bortfall av skin och späck. Späcket på sälarna är bortfläkt ner till muskulaturen i märkliga spiralmönster. Håkäringen misstänkts ligga bakom de märkliga kadavren, hajen föreslås anfalla framifrån och sluka halva djuret för att sedan snurra runt flera varv och skala av späcket så att s.k. korkskruvsbett bildas med avfläkt späck.
Håkäringen är, trots att den anses slö och lättfångad, en haj som återfinns med snabbsimmande bytesdjur i dess maginnehåll Håkäringen kan man lätt dra upp ur vattnet med sina bara händer utan att den gör något avsevärt motstånd. Trots det slöa och inaktiva beteendet håkäringen uppvisar misstänks det som om denna hajart kan göra snabba anfall och rusher. Håkäringen kan även jaga snabbsimmande fiskar som lax och de juvenila individerna tycks enbart innehålla rester efter benfiskar. Troligen jagar den även bläckfiskar. De större individerna är också kända för att jaga grönlandssäl (Phoca groenlandica) och en hel ren har återfunnits i maginnehållet hos håkäringen.
As är också en annan viktig del, håkäring är en välkänd asätare som kan sätta i sig kadaver av narvalar (Monodon monocerus) och vitvalar (Delphinapterus leucas) eller liknande. Även kvarlevor från döda människor har återfunnits i håkäringen vid ett fåtal tillfällen.
Håkäringen är känd för att snabbt samlas i mängder kring en död val och brukade förr uppträda vid valstationer i arktiska vatten.
De större håkäringarna tycks ofta förekomma nordligare och i kallare vatten än juvenilerna. Juveniler är ganska vanliga i Skagerrack och möjligen föder honorna sina ungar i södra delen av Nordsjön eller utanför Skagerrack med tanke på de regelbundna fångsterna av juveniler i detta område.
Håkäringen är en epibentisk (pelagisk art som lever nära havsbotten. Red anm) kustnära arktisk kallvattenhaj som på kallare bredgrader simmar under isen och kan komma in på grunda vatten. Den är nyfiken på...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser