Hat trick i Malaysia
- Sipadan, Mabul och Kapalai
Sipadan är ett av de där magiska namnen bland dykare – i klass med Scapa Flow eller Truk Lagoon. Faktum är att ön blev så populär att malaysiska myndigheter till slut tvingades ingripa och stänga ön. Dykarna höll på att kväva Sipadan och dess marina miljö. Idag är det inte längre tillåtet att bo på Sipadan men väl på de två grannöarna Mabul och Kapalai. Vi besökte alla tre för att bedöma hur dykningen är där idag.
Att rulla ner i vattnet i soluppgången klockan halv sju är ett bra sätt att vakna på. Speciellt när man lider av en smula jet lag. Vi följer guiden för vår lilla grupp till väggens krön. Allt verkar mycket lugnt på revet. Jag börjar tvivla på löftena som guiden gav. Snabbt passar jag på att höja känsligheten i kameran för att få några bilder i det svaga ljuset.
Vi bara svävar stilla utanför väggen. Efter några minuter börjar jag se något röra sig i fjärran. Snart kan jag urskilja hur en hjord av ytterst märkliga ansikten nalkas. Plötsligt omger de oss. De sveper förbi lite som bilarna under rusningstrafik i en storstad. De är kanske sammanlagt 50. Alla plirar mot oss med uppsyn som liknar neandertalares.
Alla de puckelhuvade papegojfiskarna visade sig som på givet tecken. Precis som vår dykguide hade försäkrat oss att de skulle göra!
Puckelhuvudena vill bara inte stanna där vi är. Som jag blivit instruerad följer jag dem längs väggen. På ett ställe ökar strömmen. Där kan jag se grupper av dem skilja ut sig ur hjorden och söka sig mot väggen. De vänder sig motströms, stannar upp och står stilla vid ett antal putsarstationer. Nu är bästa chansen att komma nära och fotografera dem. Men det är jobbigt att fensimma i strömmen och samtidigt manövrera kameran.
Jag kämpar för att ställa skärpan rätt. Då glider två karettsköldpaddor lugnt upp bredvid mig. De lyckas utan ansträngning hålla sig på plats i väntan på putsning. Välkommen till ett alldeles vanligt tidigt morgondyk vid Sipadan!
Sipadan har utövat magisk dragningskraft på dykare ända sedan Jacques-Yves Cousteau utnämnde området till ett av de rikaste revsystemen på vår planet. Första gången jag hörde om det var mer än 30 år sedan. Det var från en malaysisk vän. Han tältade på ön och dök där innan den blev ett obligatoriskt resmål. Ända tills nyligen sammansvor sig mitt jobb och själva livet och hindrade mig att besöka denna Heliga Graal. Jag var sprängfylld av förväntan. Skulle reven fortfarande leva upp till sitt anseende som paradis för dykning och fotografering?
Invasion
På 1980-talet utvecklades Sipadan snabbt som dykresemål med flera turistanläggningar. Den lilla ön hade snart fem fullbokade dykcentra. De körde dykning året runt. Dykare i enorma skaror besökte ön under de påföljande åren. Det var nog ingen överraskning när miljövänner började protestera. De varnade för att reven inte kunde överleva sådana invasioner av dykare. Malaysiska regeringen lyssnade slutligen på varningarna. Den stängde alla dykcentren och rev alla anläggningar vid slutet av 2004.
Nu har ön bara ett besökarcenter. En armépost är förlagd till ön för att övervaka det strängt begränsade antal dykare som tillåts komma dit varje dag. Sipadan utnämndes till nationalpark av Malaysias regering den 1 oktober 2009. På längre sikt är det meningen att ön och reven runt den ska tas upp på FN:s lista över världsarv.
Sipadan hamnade i...
