DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Biologi  Biologi
Krabbtaskan är en av västkustens karaktärsarter som är lätt att känna igen på det breda skalet, den rödbruna färgen och de kraftfulla klorna. Hannen blir större än honan och kan nå 25 cm i skalbredd och väger då cirka 3 kg.
Den tigerstrimmiga tångräkan med sina karaktäristiska blå och gula ben. Danskarnas ”pillede rejer” bestod ursprungligen av tångräkor som Palaemon elegans (här på bild) och snarlika Palaemon adspersus.
Tre stycken copepoder, laxlöss, har fäst sig på sidan av en stor stenbit (sjuryggshane) som vaktar och syresätter rommen. Det syns tydligt hur dessa parasiter har ätit av det yttersta hudlagret.
Eremithannen bär ofta med sig en hona när det närmar sig skalskifte då det är enda tillfället som bjuds att para sig. Honan bär sedan äggen med sig i sitt skal.
Världsmedborgaren strandkrabban är en tålig art och återfinns i alla stora hav och är variabel i färgen. Den här strandkrabban i försvarsställning ombord på ett 1800-tals kanonvrak i Öresunds bräckta vatten.
Den största anemonen i våra vatten, Bolocera tuediae, är också den anemon som bränns mest. Trollkrabban och en familj punkarräkor, Spirontocaris spinus, drar gärna nytta av anemonen som ett brännande skyddsnät.
Maskeringskrabban Hyas araneus kan pynta sig med olika typer av kamouflerande dekoration för att smälta in på bästa sätt där den lever. Det kan vara mossdjur, alger, sjöpung eller som här en skog av hydroider.
Den minsta trollhummerarten kallas i Norge för pygmetrollhummer men får nöja sig med latinska Galathea intermedia i Sverige. Skölden blir max 10 mm lång.
Vanlig eremitkräfta, Pagurus bernhardus, byter skal genom hela livet. De små eremiterna har ofta strandsnäckskal medan de större uppgraderar till snygga valthorn- eller netpunsnäckskal. Konkurrensen om skal är ibland så hård att det utbryter slagsmål om eftertraktade skal.
Spökräkorna, Caprellidea sp, är små (upp till ca 30 mm) och gillar när vattnet rör på sig. Spökräkan tar då ett fast tag med tre klor som sitter på sista kroppssegmentet och reser sig upp för att fånga byten som driver förbi.
En stor skorv, Saduria entomon, fotograferad i Björkvik. Skorven är en isopod som man tror har vandrat från Ishavet in i Östersjön för 7 000 år sedan när inlandsisen smälte.
En klassisk amfipod, Gammarellus homari, eller märlkräfta, sitter gärna på ett Laminaria blad.

Havets knektar

– i nordiska vatten

Text och bild Magnus Lundgren/WILD WONDERS OF EUROPE

Leddjurens mångfald grumsar min hjärna. Djurstammen Arthropoda, alltså ledjuren, är bokstavligen en oändlig ocean av arter. En grupp djur som är så stor att de troligtvis för evigt kommer att vara oöverskådlig utan slut. Från osynligt små till monsterlika jättar och precis överallt - i luften, på marken, i havet. När man inser att 10-tals miljoner arter, du läste rätt miljoner, inte har upptäckts eller beskrivits ännu brister det. Vi bestämde oss för skrapa på ytan och kolla in havets kustnära leddjur ur ett nordiskt perspektiv. Frågan var om de även i havet hos oss existerar i en fantasieggande mångfald av arter, färger och former. Häng med så får möta havets knektar!

Leddjur är ett så kallat fylum, en djurstam, som har spridits sig från havets största djup och till bergens högsta topp. De var faktiskt en av de tidigaste grupperna att ta sig upp på land.  Det tog dessutom 100 miljoner år från att de första leddjuren intog luftrummet till dess att någon annan djurgrupp började flyga. De minsta är 0,1 mm långa och störst blir den gigantiska japanska spindelkrabban, Macrocheira kaempferi, med en benlängd på nästan 4 meter.
Leddjuren, Arthropoda, kan utan tvekan rubriceras som planetens mest framgångsrika grupp djur. 80 % av jordens arter beräknas vara leddjur och de förekommer över hela världen. Inom leddjuren är det insekterna som dominerar på land medan kräftdjuren dominerar i havet. Faktumet att det idag finns långt över en miljon olika arter beskrivna inom ledjursstammen blir aningen absurt att försöka relatera till. Betänker man sedan att forskare beräknar att det finns 10-tals miljoner arter av leddjur som inte är beskrivna så blir det fullständig islossning. Det är liksom utanför skalan man kan fantisera på.

Konceptet
Människokroppens inre skelett skapar vår stabila uppbyggnad. Leddjuren är baserade på ett annat koncept där kroppens stabilitet är uppbyggd kring ett yttre skal av proteiner och kitin. Så leddjurens gemensamma nämnare, hudskelettet, sitter på utsidan av kroppen. Det kallas lite mer precist för ett exoskelett och fungerar även som en rustning som ger ett effektivt skydd. Vi som försökt bita oss in i en kräftklo vet. Leddjuren livnär sig på många olika sätt – som rovdjur, asätare, filtrerare, växtätare, skrapande sin föda från stenars algtäcke eller som parasiter på andra djur.
Ytterligare en fördel med leddjurens anatomi är att kroppen är ledad i styva delar och muskler som fäster på skalet kan röra de ledade kroppsdelarna på ett effektivt sätt. Leddjur blir normalt inte så stora, i alla fall inte på land. I takt med att de växer måste de också byta sitt skelett, eller skal, då och då. Detta är ett riskmoment för djuret att lämna sitt gamla skal då det nya skalet mjukt och antastningsbart en kort tid. Andningen sker hos mindre arter direkt genom huden medan större arter har gälar. Leddjuren har två olika typer av ögon, naupliusögon och fasettögon. Fasettögonen kan urskilja polariserat ljus och olika färger.

Hummerduo
Bland havets leddjur är kräftdjuren, Crustacea, den helt dominerande gruppen och är ungefär i samma position som insekterna bland leddjuren på land. Det finns mer än 50 000 beskrivna kräftdjur varav 1300 av dessa återfinns i svenska vatten. De större och välsmakande kräftdjuren som hummer, räkor, krabbor och kräftor är välkända i Sverige men även krill, hoppkräftor, pungräkor, märlkräftor, spökräkor och isopoder ingår bland kräftdjuren. Det är många som med förvåning inser att till och med rankfötterna, eller havstulpanerna, är kräftdjur. Trots att de lever ett...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser