Instruktör på kurs

►  Sara och Morgan återvänder efter deras första dyk. Jag har observerat dem från båten och sett deras bubblor komma upp till ytan i ett cirkulärt mönster och växa sig större och större vid bojen som vi lagt ut med en femkilos vikt på botten. Placeringen av bojen baseras på de GPS-koordinater som vi fått fram genom vår forskning. Förhoppningsvis ligger det ett vrak där nere. Egentligen ett ganska stort sådant, kallat Joskär I, med en längd på 30 meter.

Sara och Morgan ser besvikna och lite förvirrade ut. Deras sökning resulterade inte i något annat än några träbitar som möjligtvis var från vraket. Eftersom det inte är mer än fem meters djup på platsen, har de fortfarande mycket gas kvar i sina flaskor, och vi är överens om att de ska göra ett nytt försök. Jag ser dem dyka ner och cirkla runt bojen igen.

De är åtminstone 30 meter bort innan de kommer upp till ytan igen utan resultat. Vi diskuterar om vi ska lägga bojen permanent på platsen, baserat på de få träbitar de har hittat, men nu har gasreserven tagit slut. Därför är det inte möjligt att göra det dyk som skulle krävas för att lägga ner en större vikt att fästa bojen i. Beslutet blir därför att samla all vår utrustning och återvända till forskningsstationen och ompröva vår plan.

Det cirkulära sökmönstret är en av många metoder som används vid vetenskaplig dykning. Det är inte bara praktiskt för att hitta större föremål, som exempelvis vrak, utan kan också användas för att hitta så kallade loggare, som kan placeras under vatten för att samla in data, som temperatur, ljud, kemiska förändringar och annat.
Även om loggare kan vara små som tändsticksaskar, är vraket vi letar efter ganska stort. Därför är det lite förvånande att vi inte har lyckats lokalisera det. På debriefingen sitter hela teamet som, förutom Sara Karvo, Morgan Block och jag själv, består av Milja Westerberg och Taika Illola som är projektledare för denna uppgift. Vi är fem främlingar som har samlats på Tvärminne zoologiska station i Finland för att genomföra den nödvändiga utbildningen. Målet är att ansöka om det av EU erkända forskningsdykarcertifikatet - Advanced European Scientific Diver. Efter sex veckors träning, teori och teambuilding, samt en hel del krävande dyk, har vi påbörjat vårt slutprojekt. I detta projekt måste vi kunna visa vår förmåga att planera, leda och genomföra en vetenskapsbaserad dykoperation. Den ska innefatta allt från att skriva säkerhetsprotokoll och sköta det logistiska genomförandet till att givetvis även genomföra själva dyken. Projektet bygger på en fråga som vi själva har formulerat som ska besvaras genom analyser av prover och observationer som vi gör på dyken.

Vårt projekt
Vi har beslutat att undersöka biologisk mångfald på och omkring vrak. För att denna fråga ska vara vettig, har vi valt att jämföra tre olika vrakplatser som ligger nära forskningsstationen. Två av dessa vrak, Johanna och Joskär II, känner vi redan från vår träning,...