DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Praksis  Praxis
Mönstret man skottar upp i isen för att lättare finna hålet, ger en känsla av hemlig sektsymbol.
Isdykning – vinterens udfordring
Ved et eventuelt linebrud følger man blot de oplyste eger i hjulet ind mod midten og vågen.
Isdykning – vinterens udfordring
Under isen kan man besøge den omvendte verden.
Rätt utfört och organiserat är isdykning säkert. Notera säkerhetslinorna som dragits till land utifall isen skulle gå upp.
Igångshålet bör vara trekantigt med sidor som är cirka tre meter långa.
Alla som arbetar vid vaken ska ha torrdräkten på. Då ökar oddsen om olyckan skulle vara framme.
Isdykning under bra förhållanden bjuder på fantastiska upplevelser med ljusspel i isen.

Isdykning

– vinterns utmaning

TeXT & foto Magnus Lundgren
Jag sitter bekvämt på iskanten och huvan känns stel som en tysk krigshjälm. Försiktigt försöker jag glida ner i den mörka vaken och vattnet känns förvånande varmt. Vinden ylar och det råder vinterväder på riktigt. Jag sjunker sakta ner några decimeter och ett stilla lugn sprider sig och den plågsamma gravitationen är dåtid. Jag och Stefan ligger där länge, precis under ytan i vaköppningen, för att tina våra huvor, regulatorer och frusna hjärnor. Sedan ger vi oss av in under isens horisont av kristall. Det är spännande!

För många är det minst sagt märkligt att göra hål i isen på en sjö och ta en simtur under ett fruset istäcke. Till viss del är jag benägen att hålla med om att isdykning för en oinvigd är en udda aktivitet. Men, och detta är helt säkert, gör man det på rätt sätt, med rätt grejer och rätt utbildning är det en unik dykupplevelse med hög säkerhet. Så häng med på ett par spännande vinterdyk under den mystiska isen. En garanterat annorlunda dykupplevelse.

Rymdäventyr
Linan spänns när vi sjunker ner mot botten men min linförare är följsam som sig bör. Stenbrottet är mörkt under det tjocka snötäcket som ligger tungt uppe på isen. Det är ändå absolut inte becksvart. Det skira ljuset från ovan räcker precis till för att kunna se det karga stenlandskapet. Det liksom breder ut sig i det klara och stilla vintervattnet. Vi hittar 9 meters djup under vaken. Jag tittar upp från botten av stenbrottet och ser en värld i stillhet där vagt ljus sipprar ner genom ljusgatorna.
Hjärnan spinner igång på högvarv trots att fyra graders vatten försöker kyla ner min huva. Det är vyn från botten med stenlandskapets murriga toner och den dramatiska isen i bakgrunden som triggar mig. Helt omotiverat associerar jag till År 2001 Ett rymdäventyr. En rymd-kultfilm av Stanley Kubriks från 1968. Stefans blixtar väcker mig ur mina tankar och jag lämnar mina 25 år gamla filmminnen därhän. Vi simmar vidare längs botten.

Magiskt H2O
Vi gör ett minidyk i det vackra dova ljuset. Efter 20 minuter lämnar vi stenlandskapet och simmar långsamt men stadigt upp till isens undersida. Där råder den upp och nervända världen och jag kan inte motstå att pumpa luft i västen. Snart ligger jag limmad med magen mot isen. Stefan gör likadant och vi kontemplerar ett tag kring att bubblorna faktiskt rör sig på rätt håll och att det är vi som ligger upp och ner. Här går vi loss med kamerorna och tar bilder på varandra på bästa Japan-manér. Stefan pekar bestämt mot ljuset. Tiden har flugit fram och det är dags att simma in i triangeln av ljus och lämna isens undersida och stenbrottets inre.
Med vatten menar de flesta den flytande formen av divätemonoxid (H2O). Oftast tänker man på vatten i sin flytande form men H2O har fler skepnader. Den flyktiga vattenångan eller den fasta och hårda isen. Den högsta densiteten når vattnet vid 3,98 grader Celsius. Detta ovanliga fenomen att vattnets fasta form, is, flyter ovanpå den flytande formen möjliggör liv i en delvis fryst vattenkropp. Det är till och med så att när vatten fryser så fungerar istäcket som ett slags isolering från kylan.
Stora delar av året är Sveriges sjöar, i alla fall i norr, täckta av is. Man kan lätt luras att tro att den lokala dyksäsongen är över då, men det finns ju massor med möjligheter kvar att isdyka. I södra Sverige är det annorlunda. Där får man verkligen passa på när köldknäppen kommer någon gång i mitten på januari. Här gäller det att passa på...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Fakta

ISDYKARFAKTA
Den starkaste isen är den nyfrusna och klara isen. Isen bör vara 15-20 cm tjock för att arrangera isdyk. Kontrollera alltid tjockleken innan ni börjar dyka.

Konservativt dykområde innebär att du dyker inom ljuszonen och att man aldrig dyker längre än 40 meter in under isen. Begränsa linlängden för att hålla koll.

Säkerhetsdykare innebär att ett dykpar är redo att hoppa i om det skulle uppstå problem. Det innebär att en extra säkerhetslina alltid skall finnas till hands.

Säkerhetslinan får gärna flyta och rekommenderas att vara max 40 meter lång. Säkerhetslinan för säkerhetsdykaren skall vara dubbelt så lång. Glöm inte att säkra säkerhetslinorna med isskruvar eller annat substitut.

Linskötare skall hålla linan sträckt och vara alert och koncentrerad genom hela dyket.

Linsignaler skall vara långsamma, bestämda ryckningar. Av erfarenhet skall man hålla sig till så få olika linsignaler som det går utan att ge avkall på säkerheten.
 

Fakta

EXEMPEL PÅ LINSIGNALER

1 ryck – Mer lina

2 ryck – OK

3 ryck eller fler – Ta hem lina!

Linseparation betyder att förlorat kontakt med din säkerhetslina. Om detta mot all förmodan skulle hända så simmar du tillbaka till vaken om den är synlig, eller så följer du ljusgatorna tillbaka till vaken. Om du inte ser vaken/ljusgatorna så stig upp till isen och ligg stilla. Räddningsdykaren går i vattnet och simmar ut hela extralinans längd för att sedan simma i en cirkel. Om då linan är flytande kommer en flytande lina att passerar dykaren utan lina som då kan man följa räddningslinan till räddningsdykaren eller linskötaren.

Tredjedelsregeln innebär att endast två tredjedelar av gasförrådet får konsumeras under dyket. Alltså alltid minst en tredjedel skall alltid finnas tillhands som en reserv.

Oberoende luftkälla rekommenderas det att alla dykarna har. Med oberoende luftkälla menas en ponny- eller slingflaska eller dubbelflaskor med manifold och dubbla regulatorer.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser