DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Reportage  Reportage
Kunskap - för säkerhets skull
Ökad säkerhet vid utbildningar är ett av de främsta målen med branschöverenskommelsen.
Kunskap - för säkerhets skull
Ett 20-tal dykare hade samlats i GSDKs lokaler utanför Göteborg.

Kunskap

- för säkerhets skull

Av Martin Örnroth
I våras skrev Svenska Sportdykarförbundet (SSDF) under den branschöverenskommelse som Konsumentverket tagit fram i samarbete med representanter från dykbranschen. Syftet med avtalet är att göra sporten säkrare – oavsett organisation. Framför allt är det dödsolyckorna i samband med dykutbildning som man hoppas eliminera. DYK var med när SSDF höll en av sina klubbsäkerhetsombudskurser – denna gång hos Götaverken SDK.

Vet du vad EN 2003, EN 1443, EN 5684 och 14 andra standarder har gemensamt. Nej, det är nog inte många som känner till att de är normer som är med och reglerar dykningen. Den sport som vi upplever som en representant för friheten är egentligen omgärdad av massor av regler, framtagna för vår säkerhet. Och det är just för att öka medvetenhet om säkerhet som ett 20-tal dykare från olika klubbar hade åkt till GSDKs lokaler denna lördagsmorgon. De flesta är redan säkerhetsombud i sin klubb och hade kommit för att uppdatera sig om de senaste rönen. I handen fick varje besökare en fullmatad pärm som bland annat innehöll en sammanställning av de regler och krav som omgärdar spordykningen idag.  Här fanns också branschöverenskommelsen, olycksstatistik, försäkringsinformation och underlag för incidentrapportering. Under våren har SSDFs förbundsläkare Hans Örnhagen och förbundssäkerhetsombud Håkan Karlsson hållit fyra kurser runt om i landet. Till hösten ska det bli ett par till och klart vid denna tidnings pressläggning var Piteå den 25 september. Jag frågade Hans Örnhagen varför man gav sig ut en såpass omfattande turné och inte bara skickade ut mail.
– Vi ville skapa en ”ny” grupp av klubbsäkerhetsombud. De har visserligen funnits tidigare men de har inte riktigt vetat vad de skulle göra, och på kansliet har man inte riktigt vetat hur man kunde använda sig av dem på bästa sätt, berättar Hans Örnhagen.
2008 blev SSDF en betydligt plattare organisation i och med att man tog bort distrikten. Detta för att man ville ha en vitalisering av verksamheten och få snabbare kommunikation.  Men det nya upplägget skulle styrelsen och kansliet få en mer direkt kontakt med säkerhetsombudet på respektive klubb.
– Vi har en strävan att vara en resurs för Dyksverige när det gäller säkerheten, säger Hans Örnhagen.

PADI avstår
Arbetet med att ta fram den frivilliga branschöverenskommelsen pågick under nästan ett års tid innan man lyckades finna en väg som alla parter kunde stödja. Dock valde PADI att inte skriva under avtalet, även om man stödjer dess innehåll och föresatser.
– Vi vill inte se oss som en reglerande myndighet. Om vi skulle skriva på detta så skulle vi ta på oss ett ansvar för kvalitetssäkringen något som vi menar att respektive PADI-center ska göra, säger Olle Olsson vid PADI Nordic.
När man håller på med en farlig tjänst – där exempelvis dykning ingår– så krävs det bland annat att man ha många fasta rutiner och kontrollpunkter, och allt ska dokumenteras skriftligt. Från PADIs sida kommer man därför att ställa samman ett kit med mallar och powerpoint-presentationer för att underlätta för centren att följa de rekommendationer som branschen nu tagit fram.
– Vi vet att det finns många dykcenter som gör ett fantastiskt arbete. Men om de fortsätter att göra allt på samma sätt som de gör idag, så är det inte helt i linje med branschöverenskommelsen. Och det är inget som vi vill...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser