Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Viden  Vetenskap
Kväve – Det tveeggade svärdet
Kväve – Det tveeggade svärdet
1 av 1

Kväve

Det tveeggade svärdet

Text: Jesper Kjøller Grafik: Charly Nielsen
I den här artikelserien om dykfysik och olika gaser kan du fräscha upp tidigare kunskaper och förhoppningsvis komplettera dem med nya. Kväve är en gas vi indirekt behöver. Samtidigt ställer den till problem när vi dyker i form av kvävenarkos och tryckfallssjuka. Därför är kväve ett tveeggat svärd.

Kväve har atomnummer sju och beteckningen N. I gasform heter grundämnet egentligen kvävgas men de flesta säger i dagligt tal kväve. I vissa sammanhang används beteckningen nitrogen, vilket också är det engelska namnet. Som gas uppträder kvävemolekylerna alltid två och två och därför skrivs kvävgas som N2. Det är den vanligaste gasen i atmosfären med strax över 78 procent. Ändå spelar kväve ingen direkt roll i den mänskliga förbränningen. När vi andas in luft används syret i vår förbränning och biprodukten koldioxid bildas i utandningsluften. Kvävet däremot det bara åker in och ut, ingenting händer med det. Det är alltså en inert gas.
Även om inte kroppen använder kvävet så fyller gasen ändå en viktig funktion som förtunnare. Om man ser luften som en grogg är syret spriten och kvävet groggvattnet. Utan kvävet skulle syrehalten bli för hög och våra skadas, de skulle närmast brännas. Djupare dykning skulle också vara omöjlig med för hög syrehalt. Men det är inte säkert att den naturliga blandningen mellan syre och kväve (cirka 21 procent syre och 78 procent kväve) är den optimala för dykning på olika djup. Det är precis det som ligger till grund för nitrox, där man blandar mer syre i sin andningsgas beroende på till vilket djup man ska dyka.

Martini
Kväve ger dig två problem att hantera när du dyker; kvävenarkos (som också kallas djupberusning) och tryckfallssjuka. Båda problemen är kopplade till det faktum att kvävet inte förbrukas i kroppen. Det transporteras runt i kroppen via blodet och eftersom det inte används löses en del av det upp i vävnaderna.
Ju djupare du dyker desto mer kommer kvävenarkosen att påverka dig. Forskare menar att förhöjda partialtrycket på kvävet stör nervernas signaler till hjärnan. Symptomen varierar kraftigt. Det kan påminna om olika grader av alkoholberusning, men en del känner istället ångest eller paranoia. De flesta blir mer eller mindre påverkade på dyk djupare än 30 meter. Lösningen är att undvika stora djup och att gå lite grundare om man känner av kvävenarkos.
Det är värt att uppmärksamma att det inte bara är kväve som är narkotiskt. Alla inerta gaser har liknande effekter, mer eller mindre. Till och med syre anses påverka oss på detta sätt och det är därför som nitrox anses vara lika narkotisk som vanlig luft, trots att det innehåller mindre kväve.
Cousteau skrev i sin första bok The World Without a Sun att djupberusningen var som att dricka en martini för var tionde meter han dök ner…
Det är inte bara i kroppen som kväve fyller en roll. Det är faktiskt också den gas som man blåser in i gummimaterialet för att skapa neopren. Bubblorna i din dräkt är alltså inte luftbubblor utan kvävebubblor.

Läskeblask
Kväve har en annan och mer allvarlig effekt, det är nämligen det som är orsaken till tryckfallssjuka (ibland kallat dykarsjuka). Som namnet antyder inträffar problemet efter en uppstigning och beror återigen på...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser