DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Danmark  Danmark
Lilla Bält – Danmarks bästa dykställen?
Med den nya Lillebæltbro i bakgrunden går man i vattnet vid Ammoniakhavnen. Här blir det snabbt djupt.
Lilla Bält – Danmarks bästa dykställen?
Simpor kan man stöta på överallt. Men i Lilla Bält finner man dem dessutom i en mängd olika färgteckningar.
Lilla Bält – Danmarks bästa dykställen?
Den största nakensnäckan i danska farvatten är aktiv framför allt under de kalla månaderna. Den utgör alltid ett fint motiv.
Lilla Bält – Danmarks bästa dykställen?
Gillar man supermakro är Lilla Bält den perfekta platsen. Här kan man fånga de flesta danska nakensnäckor på bild.
Lilla Bält – Danmarks bästa dykställen?
Väggen vid Kongebrogården. När sikten är god måste detta vara Danmarks bästa kustdyk. En vägg full av liv.
Lilla Bält – Danmarks bästa dykställen?
Den starka strömmen sätter sin prägel på vegetationen på de översta delarna av väggarna vid Søbadet och Kongebrogården.
Lilla Bält – Danmarks bästa dykställen?
Gamle Lillebæltsbro sett från Kongebrogården. Var uppmärksam på var i området det är tillåtet att dyka.
Lilla Bält – Danmarks bästa dykställen?
Sjöanemoner av alla de sorter finner man redan på grunda vatten vid Snævringen.

Lilla Bält

Danmarks bästa dykställen?

Text och foto: Ulrik Westphal
Jag tröttnar aldrig på att dyka i Lilla Bält. Aldrig… Variationen under ytan i Lilla Bält är unik. Det finns massor av dykplatser. Flera av dem ligger med bara några hundra meters mellanrum. Trots det befinner de sig i helt olika världar. Följ med till Snævringen – ett av de bästa ställena i Bältet.

Ofta förbiser vi de dykmöjligheter som ligger närmast. De flesta känner nog igen sig. Särskilt när man har dykt på samma ställe flera gånger. Då längtar man bara efter att se något nytt – även om hemmastället bjuder på bra dykning.
Så är det inte med Lilla Bälts smalaste del – även kallad Snævringen. Den börjar i norr där Lilla Bält smalnar vid Strib Fyr och Fredericia. Den slutar i söder utanför Hindsgavl. Strömmarna har format det härliga undervattenslandskapet sedan isen drog sig tillbaka efter den förra istiden. Det här är ett område av Lilla Bält där det verkligen dyks mycket året runt. Ofta är det strömt. Strömmen kan vara hård. På så vis är Snævringen inte dykarvänlig. Lyckligtvis är det inte normalt att strömmen brusar iväg med två-tre knop hela tiden. Som dykare kan vi snarast vara tacksamma för den. Utan den ofta näringsrika strömmen skulle undervattenslandskapet vara tämligen fattigt. Strömmen är grundvalen för det överflöd av liv som finns där.
Årstidernas variationer bidrar också till att ge nya upplevelser hela tiden. Den faktorn förbiser ofta dykare. En av de stora fördelarna med att dyka i Danmark är faktiskt årstiderna. De påverkar allt levande i havet.
Starka strömmar kan lika plötsligt skänka en härlig upplevelse. Exempelvis hände det mig under ett strömdyk från båt utanför Kongebrogården för ett par år sedan. Kompisen och jag lät strömmen driva iväg oss. Med strömmens hjälp svävade vi mot Gamle Lillebæltsbro. Rätt vad det var befann vi oss i ett stort sillstim. Åsynen var storslagen. En levande silverfärgad vägg. Den reagerade lugnt men bestämt när vi kom för nära. Vi följde sillstimmet förbi havsbadet. Stimmet förblev samlat. Bara en bekräftelse på att Danmark med lite tur kan bjuda på helt överväldigande upplevelser. Det enda som krävs är att man dyker…
Låt oss ta en rundtur till de bästa och kanske mest välkända dykplatserna i Snævringen.

Havsbadet
Områdets klassiker framför alla andra. Utanför sjöscouternas stuga 20 meter från vattenbrynet dyker man året runt. Det är i stort sett omöjligt att ta sig dit och inte träffa på dykare. Där finns ett dykområde med signalflagga A och bojar hela året. Ortens dykarklubb är med och har hand om det hela. Skänk dem en vänlig tanke när du är där.
Själva dykningen är nog det enda ”trappväggdyket” i Danmark. Som på de flesta andra ställen i Snævringen raskar det snabbt utför. Efter bara några enstaka meter kan man dra på sig fenorna och stoppa ner skallen. Man startar med att sväva över några ålgräsängar. På grund av djupet går de snabbt över i bälten med skräppetare, fingertare och stenblock klädda med kolonier av brödspongier.
Redan innan man når ut till väggen har man kunnat tillbringa en del tid på fyra till sju meters djup. Den första väggen går tre meter ner på grundaste stället. Nedanför den finns en platå med cirka två meters bredd. Därefter kommer ännu en vägg och ytterligare ett trappsteg...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser