Luften som försvann
Mätaren står på 0 bar! Hans ögon noterar, men hjärnan registrerar inte till att börja med. Han tittar en gång till och ser hur mätaren lutar sig tungt mot den lilla metallstoppen. En slut-på-luft situation är allvarlig under alla omständigheter. Om den dessutom sker i en gruvgång hundratals meter från öppningen, är marginalerna mycket små.
Vi, Pelle och Kalle, var två av tre kamrater som hade dykt tillsammans i mer än 10 år som var på väg på lite dykäventyr efter en lugn vinter där prylarna hade fått stå i garaget. Vi hade gått kursen för Technical Diver med IANTD för fyra år sedan och i samband med det betalat dyrt för att ta dykningen till en ny säkerhetsnivå. Dykkonfigurationen innebär ju att man dubblar alla felkällor så att man alltid har en egen backup lösning om något skulle gå fel. Säkerheten med vårt nya sätt att dyka har varit något vi pratat varmt om och känt att det varit helt rätt.
Säkerheten har dock grävt stora hål i kassan för att finansiera dubbelpaket (2*15*200), decokit, nya regulatorer, lyftsäck, linrullar, västar mm mm, Med löner från den offentliga sektorn hade så mycket som möjligt från tidigare utrustning hade återanvänts och gjorts om för att passa den nya konfigurationen.
Dagbrott Vårt dykäventyr hade vi bestämt till Kvinnersta kalkstensbrott utanför Örebro, en plats där vi hade varit tre-fyra gånger förut, vi kände till platsen väl och tyckte att det skulle passa som en inledning på säsongen. Kvinnersta är en dykplats som ställer krav på den som dyker där. Det finns flera olika platser att dyka på men vårt mål var en vattenfylld lastbilstunnel som leder till ut i ett dagbrott. Denna tunnel är ca 200 meter lång med ett par rum som man kan titta in i på vänster sida från ingången sett. På höger sida har man först en kort blindgång och sedan, ca 150 m in i huvudgången, en sticktunnel som viker av till höger ett par gånger innan den viker till vänster för att fortsätta vidare till vad vi tror är ett annat dagbrott. Sticktunneln som viker av till höger var vårt mål för dyket.
Vi hade planerat att dyka in i sticktunneln med våra dubbelpaket och använda våra decoflaskor som stagingflaskor. De var fyllda med luft för att ha som andningsgas under simningen till sticktunneln. Vi hade bestämt oss för att köra på tredjedelsregeln som brukligt är.
Gallergrind Efter standardmässig S-drill, där Kalle t.o.m. skruvade på Pelles kranar för att se att de var öppna, var det skönt att tömma ut lite luft och glida in i huvudtunneln över den gamla gallergrinden som bevakar ingången. Äventyret kunde börja!
Planera ditt dyk, dyk din plan Insimningen i tunneln gick problemfritt, allt kändes bra och vi tog det lugnt, tittade in i första rummet och simmade sedan vidare. Sikten i huvudgången är väldigt bra och i taket går en stor ventilationstrumma som man inte kan missa.
Vår plan var att vi skulle lägga av oss våra stagingflaskor 10 m in i sticktunneln innan vi tog ytterligare en högersväng och fortsatte in i tunneln. Vi satte en linrulle här och fortsatte in i sticktunneln. Efter ytterligare ett femtital meter kommer ett tydligt slamskikt som gör att man inte ser botten. Där vände vi helt enligt plan och påbörjade tillbakasimmet.
Noll bar Pelle: Väl tillbaka till våra flaskor...
