Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Vrag  Vrak
Maltas djupa vrak
Den enorma kanonen pryder aktern av det franska fartyget SS Le Polynesien.
Maltas djupa vrak
Från nedstigningslinan kunde man se hela vraket av den tyska torpedbåten. Avståndet till dykarna Tor och Dmitri är minst 50 meter.
Maltas djupa vrak
Schnellboot S-31 är ett av dom mest detaljrika vrak man kan dyka på runt Malta. Massor med små saker gömmer sig i och runt om vraket – porslin, ammunition, personliga föremål.
Maltas djupa vrak
Tornet på engelska ubåten HMS Stubborn. Akter om det kan man se en lavett där en lätt kanon eller kulspruta en gång i tiden var fäst.
Maltas djupa vrak
Dmitri och Tor undersöker möjligheterna att titta närmare på det som finns inne i vraket av HMS Stubborn.

Maltas djupa vrak

Text: Dmitri Gorski Foto: Björn Ahl

Kanonen var helt enorm! Den stod på sin lavett och pekade upp i brant vinkel mot ytan långt ovanför oss. Nästan ett sekel tidigare hade den misslyckas att rädda sitt fartyg från att gå till botten i dom klarblåa vatten runt lilla ön Malta i Medelhavet.  Följ med till SS LE POLYNESIEN och en handfull andra djupa vrak som har mycket att erbjuda den tekniske vrakdykaren.

Kanonen prydde aktern på det franska kryssningsfartyget SS LE POLYNESIEN som sänktes av tyskarna under andra världskriget. Idag vilar hon på nästan 70 meters djup någon timme gångtid från Valletta. Djupet har gjort att hon inte är lika plundrad på sina skatter som grundare vrak – inuti kan man fortfarande hitta mycket porslin och andra föremål som vittnar om dagar då ångfartyget var fortfarande i tjänst, först som en kryssningsbåt och sedan som en bestyckad trupptransport. De flesta mellanväggar av trä har försvunnit i syrerika Medelhavsvatten och nu kan man se stora däcksplan när man kommer ner genom luckor eller hål. Överallt, täckta av silt, havsväxter och snäckor, sticker det upp saker som påminner om tiden då däcksplanen fylldes av kryssningsgäster och senare soldater. Här ligger det en upp och ner vänd tallrik – där ligger det ett serveringsfat som någon gång i tiden hållits upp full med drinkar av en ivrig kypare.

Aktersalongen
Vi kom ner på vraket midskepps och valde att simma akteröver – efter en stund gjorde jag ett tecken att vi skulle gå in i vraket genom ett stort skylight. Överallt var det fullt av ljus som strömmade in genom stora hål och öppningar. Båten är 152 meter lång och det tar en stund att ta sig igenom den även om alla mellanväggar är borta. Alla detaljer gör att man gärna stannar upp på vägen för att undersöka det som ligger på golvet noggrannare. Men till slut kom vi till vad som verkade vara aktre salongen och kunde se ut genom stora fönster. Vraket ligger med slagsida åt babord och från fönstret överst i aktersalongen kunde vi se ner på botten som var ett tjugotal meter under oss – en mäktig känsla som påminnde en gång till om storleken på den förlista båten! Det fanns en lucka uppe i taket och jag signalerade att vi skulle gå ut där uppe. Jag kom ut först och min parkamrat, Tor Jørgensborg, var strax bakom mig. Det var först nu som vi såg den enorma kanonen som prydde aktern! Våra blickar möttes och jag såg svårdold glädje – det är sådana upplevelser man dyker för! Kanonen var det som gjorde vårt dyk på SS LE POLYNESIEN inte bara bra utan alldeles speciellt. Den är ett tyst vittne till det som har hänt på ytan ovanför oss, när världen slukades av kriget och kaos för många år sedan.

Torpedträff
SS LE POLYNESIEN byggdes i Frankrike 1890 – dåvarande presidenten Marie Francois Sadi Carnot invigde båten 18e april. Vid första världskrigets utbrott behövde Frankrike alla stora fartyg det gick att använda för militära ändamål och kryssningsfartyget omvandlades till en trupptransport. År 1918 var det en del av en konvoj som ankom till Malta. Den engelska ubåten UC22 såg sin chans och avfyrade torpeder som träffade sitt mål, maskinrummet, och LE POLYNESIEN gick till botten på bara 35 minuter.
Den korta tiden på vraket närmar sig sitt slut för oss och vi beger oss tillbaka till uppstigningslinan. Innan det är dags att gå upp drar jag ut blyvikten...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser