Naturkrönikan
– Den mäktiga Golfströmmen
Havsströmmarna rör sig tusentals kilometer. Några förflyttar enorma mängder varmt vatten från ekvatorn och ut mot polerna. Den stora värmetransporten spelar en viktig roll för kontinenternas klimat. Speciellt för deras kustnära områden. Bästa exemplet är den kraftfulla Golfströmmen. Vilka krafter driver vattenmassorna? Hur inverkar Golfströmmen på klimatet i Skandinavien?
Golfströmmen är en av världens kraftigaste havsströmmar. Den har mycket stor betydelse för klimatet på norra halvklotet – speciellt i Nordeuropa. Strömmen transporterar mellan 60 och 100 miljoner kubikmeter varmt vatten mot norr varje sekund. Det är mer än 30 gånger så mycket som transporteras av samtliga världens floder tillsammans. Man har beräknat att Golfströmmens energiinnehåll är mer än 1 petawatt (1015 watt – en etta med femton nollor). Det motsvarar den effekt som kan produceras av en miljon kärnkraftverk.
Stora mängder varmt vatten tillförs alltså. Det betyder att klimatet i Skandinavien är betydligt varmare än andra länder på samma breddgrad. Danmark ligger exempelvis lika nordligt som södra delen av Hudson Bay i Kanada. Där är genomsnittstemperaturen ungefär 10 grader lägre.
Vad driver strömmen?
Strömmen börjar som en enorm subtropisk virvel. Den drivs av en kombination av passadvindar, västvindar och corioliskrafter orsakade av jordens rotation. Strömmen delar sig när den böjer av från den Nordamerikanska kontinenten och driver mot öster. Den andra grenen fortsätter mot norr. Grenen byter namn till den Nordatlantiska Strömmen.
Nordatlantiska Strömmen transporterar inte bara värme. Den har också vatten med hög salthalt. Strömmen går från tropikerna mot Nordpolens havsområden. I norra Atlanten fryser den färska delen av ytvattnet. Resterande tunga salta havsvatten kyls ner och sjunker med sin ökade tyngd mot havsbottnen. På så sätt skapas enorma lodräta virvlar. De pressar det kalla bottenvattnet mot söder. Sjunkande ytvatten lämnar ett ”fiktivt hål” i ytvattnet. Hålet suger upp nytt varmt ytvatten från söder.
Sjunket bottenvatten blir en del av den Nordatlantiska Djuphavsströmmen. Det är en sydgående ström som fortsätter hela vägen till södra halvklotet. Djuphavsströmmen kommer upp till ytan igen på olika ställen i Stilla Havet – kanske tusentals år efter att det sjunkit. Vattnet är en rik näringskälla till växtplankton. Därmed bildar det grunden för många folkslags fiske i tredje världen.
Den globala uppvärmningen
Atmosfärens genomsnittstemperatur har varit stigande under många år. Man diskuterar varför Jordens klimat blir varmare. I vilken utsträckning kan föroreningar från människan vara orsaken? Klimatforskarna uttrycker oro för att ytterligare avsmältning av ismassorna i Arktis runt Nordpolen kommer att ”tunna ut” den Nordatlantiska Strömmen. Utan istäcke kanske ytvattnet inte kyls ner tillräckligt för att sjunka till bottnen. ”Pumpen” som håller strömmen...