No Limits

År 1952 experimenterade den franske läkaren Cabarrou med människans bröstkorg. Han undersökte vad som skulle hända om man fridök djupare än 50 meter. Hans slutsats blev en sträng varning till var och en som tänkte försöka: ”Après, il s’ècrase.” (”Sedan blir man krossad”).
Sommaren 1961 kontrollerade fridykaren Enzo Maiorca saken. I Ustica tog han ett djupt andetag och störtdök rakt genom farhågorna ner till 51 meter. På den tiden ansågs det djupet vara gränsen för vad den mänskliga kroppen kan tåla. Under vårt århundrade har Annabel Briseno tagit sig ner till 71 meter och tillbaka. Hon är i alla fall mormor och i 50-årsåldern! År 2002 dök Tanya Streeter till 160 meter i grenen ”No Limits”. Det var då djupare än någon man eller kvinna fridykt tidigare.

Det stora blå
Fridykarnas strävan att nå stora djup handlar delvis om att trotsa vetenskapens påståenden. Delvis om att visa den mänskliga kroppens och viljans till synes gränslösa förmåga. Viljan dras till sin yttersta spets i fridykningsgrenen ”No Limits” – inga gränser. Namnet ger en både ordagrann och filosofisk beskrivning av vad saken gäller. Det är den djupaste och farligaste formen av fridykning. I ett sådant dyk hänger sig dykaren fast vid en metallsläde. Slädens vikt får ekipaget att snarast störta ner till det djup där nedstigningslinan tar slut. Nere i djupets mörker måste dykaren hantera kvävenarkos och extrema tryck och samtidigt fylla en lyftsäck från en gasflaska. Säcken lyfter dykaren tillbaka till ytan.
Grenen odödliggjordes i Luc Bessons film ”Det Stora Blå”. Den väcker också störst uppmärksamhet i media. Men den är även orsak till att fridykning har klassificerats som en ”extremsport”. För varje meter som rekorddjupet ökade blev läkarna allt mer konfunderade. Snart häpnade de. De upptäckte alla kroppens möjligheter att anpassa sig. Anpassningarna gjorde det möjligt för människor att nå djup som dittills tyckts helt omöjliga.Fenomenet ”blood shift” avslöjades. Det innebär att blod strömmar över från armar och ben in mot bröstkorgen. Där fyller blodet upp utrymmet efter de hoptryckta lungorna. Därför krossas inte bröstkorgen som Cabarrou hade förutspått. Blodet gör också mera syre tillgängligt för hjärnan och hjärtat. Pulsen och ämnesomsättningen minskar. Mjälten drar ihop sig för att avge upp till 10 procent mera hämoglobin till blodet.
Våra kunskaper om hur kroppen anpassar sig till höga tryck ökar ständigt. Samtidigt skapar fridykare och utrustningstillverkare nya tekniker och metoder för att ta dykare allt djupare.

No Limits
I grenen No Limits ersätter man ofta masken med en näsklämma och ett par ”våta simmarglasögon”. Sådana glasögon är vattenfyllda och försedda med linser för att korrigera ljusbrytningen. Därmed slipper man tryckutjämna masken och kan spara luft för att tryckutjämna öronen. Smärta från trycket på trumhinnorna är den viktigaste faktor som begränsar fridykare....