DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Profil  Profil
Ola Oskarsson
Ola Oskarsson inne i MMTs nya lokaler vid en pinfärsk kartbild av havsbotten utanför England.
Ola Oskarsson
En bild från en svunnen tid när det verkligen var svårt att undervattensfotografera.
Ola Oskarsson
Detta är den höga aktern på Ghost ship. Som ni kan se ligger en ROV nära båten och filmar. Hela filmen filmades faktiskt med ROVer.
Ola Oskarsson
Nere på MMTs lager finns det massor av häpnadsväckande undervattenutrustning. Megastora ljusramper, stora ROVer, mini-ROVer, side scan sonars och mycket mycket mera. Den här ROVn var kanske den mest imponerande.
Ola Oskarsson
Ola på mätuppdrag ungefär för 30 år sedan.

Ola Oskarsson

Text: Magnus Lundgren Foto: Magnus Lundgren & MMT/Deep Sea Productions
Ola Oskarsson har kartlagt världens havsbottnar i 30 år men är också en av Sveriges sanna dykpionjärer. Då, Sveriges första PADI Course Director, utbildad marinbiolog och undervattensfotograf. Nu mest känd för allmänheten för att ha hedrats med konungens medalj av åttonde storleken i högblått för sina insatser att hitta den försvunna DC3an. Ett plan som störtade under väldigt speciella omständigheter 1952. Men Ola är idag VD för ett spjutspetsföretag som kartlägger havsbottnar och det visar sig att han är inte alls den personen jag förställde mig. Han är en man full av uppriktiga överraskningar och finurliga insikter.

Det är en riktigt grådaskig dag, en sån som nästan bara den svenska Västkusten kan prestera, när jag långsamt rullar in mot nya varvet i Västra Frölunda. MMTs stora byggnad tornar upp ur diset. Plötsligt synlig för mig utstrålar den ett slags fräsch modernitet. Jag stegar in i receptionen för att intervjua Ola Oskarsson, VD och grundare av MMT, eller Marin Mätteknik som det hette förr. Ett företag som idag har mer än 200 anställda och är specialiserat på marina kartläggningar.
Vi träffas vid kaffemaskinen och provianterar innan vi slår oss ner i hans ganska anspråkslösa kontor. Det ligger gamla, och jag menar riktigt gamla, fotoprylar i en glasmonter i ett av hörnen av kontoret som vittnar om en annan tid.

Skall vi börja med din bakgrund. Vilket sammanhang är du sprungen ur?
– Jag växte upp i Göteborgstrakten, vid havet där jag höll på med optimistjolle och började fridyka vid åtta-tio års ålder. Jag visste faktiskt redan då att jag måste leva vid havet. På den tiden såg jag Hans Hass på TV i svartvitt men jag visste inte då att jag skulle dyka med honom senare i livet. Cousteau kom senare. Hela min barndom var det helt enkelt mycket cyklopöga och simfenor.
När jag skulle göra lumpen ville jag bli attackdykare. Jag hade tagit dykcert något år innan i Marstrand med fenzyväst runt nacken. Det var väldigt mörkt och kallt och det skulle liksom vara besvärligt att lära sig dyka på den tiden. Man skulle enligt CMAS och SSDF träna hela vintern och så, men det var en bra kurs. Därefter gjorde jag lumpen som attackdykare på KA1 i Stockholm.
Nymuckad började jag plugga marinbiologi. Jag hade egentligen tänkt att jag skulle forska i marinbiologi men så startade jag samtidigt ett företag som jag kallade Dykfoto. Planen var att jag skulle ta undervattensbilder och göra undervattensfilmer. Men jag hamnade snart där att jag ville ha större båtar och mer kontroll.
Jag insåg att även om jag doktorerar i marinbiologi och börjar forska så skulle det ta 20 år innan jag kunde ha mitt eget forskningsfartyg. Jag insåg också att skulle jag ta bilder på ålar och krabbor så skulle jag få leva på knäckebröd resten av mitt liv. Så jag började jobba ganska snart mot Consafe och Neptune och gjorde undervattensfilmer och olika bärgningsuppdrag. Jag var i Trinidad och Tobago och gjorde filmer för Consafe och alla deras dyksystem. Det var sent 70-tal. Sedan började det växa långsamt med mätning och fjärranalys.
Jag tjänade ju inte så mycket pengar på de här bilderna så jag jobbade som dykinstruktör på Scorpius i Smögen. Scorpius låg ute på den där ön och det var trevligt och spännande. När Sveriges Dykarskolors Riksförbund bildades och tog in PADI i Sverige så var jag med.

Fortsatte du inom sportdykningen eller?
– Ja, jag blev Course Director (CD) och åkte runt och...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser