DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Reportage  Reportage
OWUSS-scholarship – Filips dagbok augusti
I anläggningen på National Hyperbaric Centre kan mättnadsdykare under utbildning träna sig på att verka i trånga miljöer. Filip (th) tillsammans med chefen David Smith (tv).
OWUSS-scholarship – Filips dagbok augusti
Filip framför fyren på Kullen. Under sitt Sverigebesök hälsade han bland annat på undervattensfilmaren Anta Werner som bor i Mölle.

OWUSS-scholarship

– Filips dagbok augusti

Av Fillip Wolski

Min hunger efter äventyr under vattnet blev väldigt tydlig efter det årliga OWUSS-mötet i New York och jag kände mig redo för vad som helst. Men när Lars Kirkegaard, som är OWUSS’ skandinaviska koordinator, ringde till mig i Polen och berättade att jag skulle flyga till Köpenhamn samma dag blev jag ändå överraskad. Jag reste iväg men det var först då jag lagt mig för att sova samma kväll som det gick upp för mig att detta var inledningen på en lång och fantastisk resa.
Nästa morgon, efter tidig väckning, följde jag med Michael Kahr från Amager Dykkercenter och videofotografen Søren Petersen till vraket efter Johannes L som ligger vid Råå söder om Helsingborg, för lite svensk dykning.
Jag tror nog att min förkärlek till kalla, mörka och grönaktiga vatten hemifrån Polen är en fördel, då det var samma förhållanden som mötte mig här. Det blev fina dyk och ett utmärkt tillfälle att få bekanta mig med min nya utrustning från TUSA, innan jag reste vidare.
Upplägget skulle visa sig bestå av en mosaik av upplevelser. Följande dag åkte jag till Kullen där jag träffade en annan mästare på att filma under vattnet, Anta Werner. Hon dyker dock inte gärna i kallt vatten, så vi spenderade en torr dag med utrustningen på land. Hon visade mig hur en kamera med tillhörande hölje ska hanteras och vi pratade om vilket ”mindset” som är bra att ha när man ska videofilma under vattnet.
Dagen efter flög jag till nästa destination – Aberdeen. Här finns många verksamheter som på olika sätt är knutna till undervattensvärlden. Området är en fantastisk blandning av vackra kustlinjer, gamla hus och moderna industriområden.  
Tack vare direktören på National Hyperbaric Centre fick jag stanna där en hel vecka. Besöket blev min introduktion till yrkesdykning. Varje dag bjöd på nya, intressanta upplevelser. Jag fick möjlighet att sköta tryckkammaren, serva kompressorer och en Kirby Morgan-hjälm för arbetsdykning, samt styra en ROV (remotely operated vehicle) där vi simulerade ett uppdrag längs en pipeline. Jag träffade en massa spännande människor och besökte det vackra skotska landskapet Grampian Highlands. Tyvärr lyckades jag inte få till några dyk i Scotland. Dagen då vi hade planerat att dyka, visade sig havet från sin sämsta sida. Istället hoppades jag på att få en glimt av Storbritanniens undervattensvärld den efterföljande helgen då vi körde bil de 19 timmarna till Cornwall och byn St Austell. Där skulle jag delta i ett nytt evenemang: DiveFest. Här möts dykare för att umgås – inte helt olikt Dykningens Dag i Skandinavien. Men inte heller denna gång var vädret på min sida – hårda vindar tvingade de flesta dykarna att stanna kvar på land. Men trots bristen på dykväder och sol, var alla på gott humör och det var kul att få vara med. Tack vare Suunto hade jag en plats att övernatta, och killarna från AP Valves svarade tålmodigt på alla mina frågor. Jag mötte Jim Standing från Foruth Element som är både sponsor och koordinator...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser