DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Foto  Foto
Så fixar du bilden (DEL 1) – Markos fotodagbok del 4
A1: Att vitbalansera gör stor skillnad. Första bilden är helt rå och obehandlad. Mittenbilden är vitbalanserad. Och den sista är ytterligare fixad och lätt beskuren. Nu kommer överbyggnaden på vraket Vandenberg utanför Key West bättre till sin rätt.
Så fixar du bilden (DEL 1) – Markos fotodagbok del 4
A2: Att vitbalansera gör stor skillnad. Första bilden är helt rå och obehandlad. Mittenbilden är vitbalanserad. Och den sista är ytterligare fixad och lätt beskuren. Nu kommer överbyggnaden på vraket Vandenberg utanför Key West bättre till sin rätt.
Så fixar du bilden (DEL 1) – Markos fotodagbok del 4
A3: Att vitbalansera gör stor skillnad. Första bilden är helt rå och obehandlad. Mittenbilden är vitbalanserad. Och den sista är ytterligare fixad och lätt beskuren. Nu kommer överbyggnaden på vraket Vandenberg utanför Key West bättre till sin rätt.
Så fixar du bilden (DEL 1) – Markos fotodagbok del 4
B1: Med hjälp av ”rullgardinen” (snabbkommando M) kan du snabbt fixa ojämn exponering. Den högra bilden är obehandlad. I den vänstra har jag dragit en rullgardin underifrån för att ljusa upp det mörka berget och en ovanifrån för att få fram himlen och molnen bättre. Bilden är från Kössen i Österrike.
Så fixar du bilden (DEL 1) – Markos fotodagbok del 4
B2: Med hjälp av ”rullgardinen” (snabbkommando M) kan du snabbt fixa ojämn exponering. Den högra bilden är obehandlad. I den vänstra har jag dragit en rullgardin underifrån för att ljusa upp det mörka berget och en ovanifrån för att få fram himlen och molnen bättre. Bilden är från Kössen i Österrike.
Så fixar du bilden (DEL 1) – Markos fotodagbok del 4
C1: Med hjälp av verktyget skuggor kan du nästan trolla. Den högra bilden är obehandlad. I den vänstra har jag dragit reglaget för skuggor till höger och också dragit exponering lite till höger. Man kan knappt tro att det är samma bild (från Key West).
Så fixar du bilden (DEL 1) – Markos fotodagbok del 4
C2: Med hjälp av verktyget skuggor kan du nästan trolla. Den högra bilden är obehandlad. I den vänstra har jag dragit reglaget för skuggor till höger och också dragit exponering lite till höger. Man kan knappt tro att det är samma bild (från Key West).
Så fixar du bilden (DEL 1) – Markos fotodagbok del 4
D1: Genom att dra ner på exponeringen (dra reglaget till vänster, och öka svärtan (dra reglaget till vänster) blir bilden så mycket bättre. Den är dessutom beskuren och så har jag ökat lystern lite (mer om det i nästa nummer).
Så fixar du bilden (DEL 1) – Markos fotodagbok del 4
D2: Genom att dra ner på exponeringen (dra reglaget till vänster, och öka svärtan (dra reglaget till vänster) blir bilden så mycket bättre. Den är dessutom beskuren och så har jag ökat lystern lite (mer om det i nästa nummer).

Så fixar du bilden (DEL 1)

Markos fotodagbok del 4

Av Marko Wramén
I det här avsnittet sätter vi tänderna i en viktig del av fotoprocessen – efterbearbetningen av bilderna. Förr gjordes detta i mörkrummet när bilderna kopierades från film till papper. Idag görs det i det digitala mörkrummet, som för många fotografer stavas Adobe Lightroom. Fuskig manipulering av verkligheten? Inte alls. Speciellt om du plåtar i råformat (vilket definitivt är att rekommendera) är det ett måste att fixa till bilderna efteråt.

Jag vill inleda med ett par brasklappar. Att efterbearbeta bilder digitalt är en konst som kan göras på många sätt och det går att lägga en livstid på att lära sig olika detaljer och finlirsmetoder. I den här artikeln bjuder jag på en snabbkurs utifrån mina egna erfarenheter som frilansfotograf. Eftersom ämnet är stort är artikeln uppdelad i två delar, nästa kommer i augustinumret.

Vidare bygger artikeln på den senaste versionen av Lightroom, version 4.1 i svensk översättning. Från och med version fyra har en del reglage bytts ut och förändrats så arbetar du med en äldre version är det inte säkert du känner igen dig. Det kan dock vara värt att uppgradera eftersom fyran är både kraftfull och prisvärd.

Kom också ihåg att en bild ser olika ut på olika skärmar. Är skärmen på din dator dåligt kalibrerad återger den inte bilden korrekt. Och visar du sedan bilden på en annan dator eller projektor kan den se helt annorlunda ut beroende på hur de är kalibrerade. Men det är överkurs som vi inte går in på just nu.

Nog med finstilt, nu ska vi fixa till bilder! För att göra det enkelt och överskådligt går jag igenom de mest grundläggande trixen ett efter ett i ungefär den ordning jag själv gör dem.

Vitbalans

Med vitbalansen talar du om för kameran (eller i det här fallet datorn) vad som ska vara vitt och vad som ska vara svart i bilden. Det i sin tur bestämmer hur alla andra färger faktiskt ser ut. Konstig grönton från lysrör eller allmänt dassiga färger på grund av en gammal kamera? Det fixar vi. Väldigt blå eller gröna färger på grund av för lite (eller ingen) blixt? Går ofta också att lösa. De flesta moderna systemkameror av bättre kvalitet har utmärkt vitbalansering, i alla fall i bra ljus utomhus, så det är långtifrån alltid man behöver justera det. Men ibland kan det lyfta även en bra bild. Du kan förstås också leka med vitbalansen för att uppnå en konstnärlig effekt.

Så här gör du. Gå in i Framkalla-modulen i Lightroom (tryck D som i develop så hamnar du där direkt). Det är här vi gör allting i denna artikel. Längst ut till höger har du en lång rad verktyg och inställningar. Under rubriken grundläggande hittar du vitbalans överst. Klicka på den lilla pipetten uppe till vänster och klicka sedan pipetten på något i bilden som du vet är vitt. Det går också bra med grått. Har du inget vitt kan du prova dig fram. Håller du ett öga på det lilla förhandsvisningsfönstret längst upp i vänstra hörnet får du en förtitt på hur bilden ser ut om du skulle klicka med pipetten där den är just då. Som extra vägledning kommer ett rutfält upp sidan om pipetten när du för den över bilden. Det är en förstoring av de närmaste pixlarna så att du kan klicka exakt i den vitaste.

Är du inte nöjd med resultatet prova igen ett par gånger. Du kan också justera vitbalansen med hjälp av reglagen under pipetten. Ibland kan man vilja göra bilden lite varmare (rödare) och drar då temperaturreglaget...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Fakta

Plåta i jpg eller raw?
Du har kanske hört fotografer prata om att de plåtar i råformat? Medan de flesta nog fotograferar i jpg. Vad handlar det här om?
Jpg är ett komprimerat filformat som är extremt vanligt. Ställer du in din kamera att fotografera i jpg kommer din kamera automatiskt att behandla bilden, till exempel genom att ställa in färger, vitbalans, öka skärpa med mera, och sedan komprimera bildfilen innan den sparas på minneskortet. Jpg är ett smidigt och effektivt filformat som får bilderna att se bra ut och filerna tar förhållandevis liten plats. Ofta kan systemkameror också ta fler snabba bilder i en följd om man skjuter jpg, minnesbuffern för detta räcker helt enkelt längre.

Nackdelen med jpg är att mycket bildinformation förloras för alltid när filen automatiskt komprimeras. Det är därför många proffs (och hobbyfotografer med för den delen) använder råfiler istället, som ofta heter raw i kameran. Då sparas all information som bildsensorn i kameran samlat in. Bilden ser ofta grå och trist ut direkt från kameran, speciellt jämfört med en jpg. Men hav förtröstan, det fixar du lätt i ett bildbehandlingsprogram (se huvudartikeln). Och det är det som är den stora fördelen med råfiler – nu finns all information med, även den du inte ser med blotta ögat, och därför har du större möjligheter att rädda en felexponerad bild, till exempel att lätta upp mörka partier så att detaljerna framträder. Du kan också göra hur många ändringar du vill utan att förlora kvalitet på bilden, något som är omöjligt med en jpg.

Vi på DYK använder alltid råfiler och rekommenderar våra frilansande fotografer att göra detsamma, just för att du i efterhand kan förbättra bilden på ett helt annat sätt, samtidigt som du får ut maximalt med upplösning och kvalitet från kameran.

Fakta

Jpg
+ plus
Snabba bilder.
Små filer.
Ser bra ut direkt från kameran.
Mindre efterbearbetning.

– minus
Bildkvaliteten kan bli sämre än med råfiler.
Du kan inte ”rädda” en felexponerad bild lika bra.

Raw
+ plus
Du får maximal upplösning.
Du kan lyfta fram osynliga detaljer från mörka delar i en bild och på andra sätt rädda en felexponering.
Du kan ändra i bilden hur många gånger du vill utan att tappa kvalitet.

– minus
Bildfilerna tar mer plats på minneskort och hårddiskar.
Det krävs mer efterbearbetning för att bilden ska bli riktigt bra.
En del kameror kan inte ta lika många bilder i rad på kort tid om man använder raw.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser