DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Praksis  Praxis
Sök & finn  – när det är dags för skattjakt
En av fördelarna med cirkelsökning är att linan också kan användas för kommunikation. Bestäm på förhand vilka signaler som ni vill använda er av.
Sök & finn  – när det är dags för skattjakt
Sök & finn – när det är dags för skattjakt
SÖKMETODER UTAN LINA – U-mönster
SÖKMETODER UTAN LINA – U-mönster
SÖKMETODER UTAN LINA – Expanderande kvadrat
SÖKMETODER UTAN LINA – Expanderande kvadrat
SÖKMETODER MED LINA – Cirkelsökning
SÖKMETODER MED LINA – Cirkelsökning
SÖKMETODER MED LINA – Stråksökning
SÖKMETODER MED LINA – Stråksökning

Sök & finn

– när det är dags för skattjakt

Text och foto: Jesper Kjøller Illustration: Charly

Förr eller senare inträffar det. Du tappar något i vattnet. Du vill hitta det och ta upp det. Vanligen ligger det på djup inom din räckvidd. Då är ju prylen egentligen inte borta. Den har bara blivit blöt. Vi visar hur du letar reda på försvunna föremål och tar upp dem säkert till ytan.

Vad är något av det trevligaste och mest tillfredsställande en dykare kan uppleva? Att hitta något som har försvunnit. Och att ta upp det till ytan igen. Men uppgiften måste hanteras effektivt och säkert. Det kräver en del färdigheter och metoder. Att leta försvunna föremål i vattnet är inte enkelt. Då krävs noggrann planering och god kommunikation. I bärgningsproceduren ingår tågvirke och taljor, skenande lyftsäckar och föremål som lossnar på vägen. Allt kan lätt sluta i kaos om man inte bär sig rätt åt. Som namnet antyder kan varje sök- och bärgningsaktion delas in i två faser: sökning … och bärgning. Sökningen handlar om att välja rätt metod för att lokalisera föremålet. Bärgningen om att välja rätt redskap för att ta upp föremålet till ytan.
Sökning behöver inte alltid avslutas med bärgning. Alla bärgningar har heller inte föregåtts av en sökning. Säg att du letar efter ett vrak eller ett rev där du förväntar dig att få se något speciellt. Eller att du letar efter ett par solglasögon som någon har tappat från en båt i hamnen. I bägge fallen är det i högsta grad fråga om sökning. Ändå finns det ingen anledning att sätta igång med en stor bärgningsaktion efteråt. Omvänt kan du ha hittat ett föremål av en ren slump och vill bärga det. Eller föremålet kanske redan är markerat med en boj som gör det enkelt att finna. Det är exempel på bärgning utan föregående sökning.
Vi kan alltså inleda med att titta på sökning och bärgning som två skilda fenomen. Vi tar sökning först.

SÖKNING
Har du provat att leta efter något i vattnet? Alla kan nog skriva under på att det inte är enkelt. Dykningens tredimensionella natur, vattnets rörelser och bristen på hållpunkter för blicken gör sökning till lite av en utmaning.
I princip söker vi alltid efter något när vi dyker. Inte nödvändigtvis något som är borttappat eller dyrbart. Helt enkelt något som är spännande, något att uppleva, något att fotografera, något att visa dykkompisen, överraskande möten med vattenvarelser eller något att berätta om efter dyket.
Egentligen är alltså alla dyk ”sök-dyk”. Det finns andra och allvarligare aspekter på sökmetoder. Förhoppningsvis får du aldrig användning för dem i verkligheten. Exempelvis de metoder för personsökning man får lära sig på Rescue-kurser.
Sökning innebär att dykaren är totalt koncentrerad på sin uppgift. Då är det lätt hänt att man råkar överskrida gränser. Man drabbas lätt av skattletarfeber och tunnelsyn. Som vid alla andra dyk gäller det att planera noggrant innan man hoppar i. Grundläggande dykplanering inkluderar naturligtvis gränser för tid, djup och luftförbrukning. Men den speciella sökplanen är nyckeln till framgång. Vem gör vad? Vilka kompasskurser och sökningsmetoder ska användas? Simma aldrig runt bara på måfå! Då ska du ha maxflax för att lyckas hitta något! Ibland träffar man någon som pekar ut över vattnet och säger: ”Den sjönk...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på 20+ dyktidningar per år här.

Fakta

HUR STOR LYFTSÄCK BEHÖVER DU?
Ibland är det nödvändigt att veta i förväg hur stor lyftförmåga som krävs för att bärga ett föremål. Då måste du ha svar på följande tre frågor:

  1. Hur mycket väger föremålet i luft?
  2. Hur mycket vätska undantränger föremålet? (= Vad är föremålets volym?)
  3. Hur mycket väger den undanträngda vätskan?

Beräkningarna följer sedan Arkimedes princip. För noggranna beräkningar måste vi ta hänsyn till att havsvatten och sötvatten har olika densitet. Den genomsnittliga salthalten i världsoceanerna är ungefär tre procent. Vi kan räkna med att saltvatten väger 1,03 kilo per liter och sötvatten 1,00 kilo per liter.

Låt oss ta ett exempel.
En båtmotor väger 150 kilo och har volymen 60 liter. Den ska bärgas i havsvatten.

  • Motorn väger 150 kilo i luft.
  • Den tränger undan 60 liter havsvatten. Det väger 60 x 1,03 = 61,8 kilo.
  • Enligt Arkimedes princip påverkas motorn av en uppåtriktad kraft motsvarande 61,8 kilo när den ligger i saltvatten.
  • Motorn ”väger” alltså bara 150 – 61,8 = 88,2 kilo i saltvatten.
  • Det behövs lyftkraft motsvarande 88,2 kilo för att lyfta motorn.
  • Saltvatten väger 1,03 kilo per liter. För varje liter saltvatten som luften i lyftsäcken tränger undan dras motorn uppåt med en kraft motsvarande 1,03 kilo.
  • Det behövs alltså 88,2 / 1,03 = 85,6 liter luft för att nätt och jämnt lyfta motorn.

En lyftsäck på exempelvis 90 liter räcker alltså för att lösa uppgiften.

Fakta

Hur lär man sig sånt?
Sök&Bärgning kan ingå som ett av de valfria ämnesdyken på PADI-kursen Adventures in Diving. Du kan också gå vidare och ta en Search & Recovery Speciality-kurs. Det kräver att du först är certifierad som Advanced Open Water Diver. I specialkursen ingår fyra dyk. På dem får du gradvis lära dig mer avancerad sökteknik och prova på olika bärgningsmetoder.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser