Sentinel rebreather
– så säker är den nya apparaten
Dödsolyckor med helslutna rebreathrar kan inte bortförklaras enbart som handhavandefel. Det menar Kevin Gurr. Men han tror också att tillverkarna kan ”bygga bort” många av riskerna. John Bantin tillbringade en vecka med CCR-konstruktören Gurr på en safaribåt i Röda Havet. Han ville kolla om ”det livsuppehållande systemet” Sentinel lever upp till vad det lovar.
Slutna system har funnits länge inom militär dykning. Modeller för nöjesdykning har varit allmänt tillgängliga i nästan två årtionden nu. Under den perioden har vi sett hur apparaterna har utvecklats. Dessutom hur ett inte så litet antal högt respekterade och erfarna dykare har dykt ihjäl sig med dem.
Idag tillverkas många olika modeller av återandningsapparater världen runt. Flera av dem tycks vara förföriskt välkonstruerade. Men – hur säkra är de att använda? Kevin Gurr på VR Technology är guru inom den tekniska dykningen. Han var den som fick tusentals dykare att snagga håret. Nyligen påpekade han ett intressant faktum. Nämligen att vem som helst kan bygga en rebreather. Egentligen är den ju inte mycket mer än en påse fylld med gas. Frågan blir då: klarar konstruktörerna att bygga ett livsuppehållande system?
Ett antal olyckor med återandningsapparater har slagits upp stort i nyhetsrapporteringen. Utredningarna kring vad som orsakat olyckorna kunde ha visat på felkonstruktioner. Men sådana utredningar har sällan genomförts annat än inom militären. Kevin anser att ”obemannade” tester kunde vara avgörande. Vilka utslagsgivande tester skulle man då kunna göra? Saken gäller att skilja vad som bara är en rebreather från vad som är ett livsuppehållande system. Hur länge räcker exempelvis skrubbern i gasfiltret under hård belastning? Sådana tester är viktiga. Vi vet att flertalet dykare överutnyttjar skrubbermaterialet jämfört med vad specifikationen säger. Dessutom räcker skrubbern olika länge beroende på dykdjupet, behållarens utformning och vilka gaser som används. Testerna avslöjar hur skrubberns effektivitet avtar med ökande djup på ett rent alarmerande sätt. Kevin visade mig resultat från tester på tio olika RB-modeller som finns att köpa idag. Bara fyra av dem hade kvar mer än 60 procent av sin effektivitet på 40 meters djup. Jag konstaterade nöjt att alla var brittisktillverkade. I motsats till vad många tror räcker skrubbern olika länge beroende på hur mycket gas som passerar genom den. Det gör att aktionstiden förkortas ju djupare man går. Skrubberbehållarens aktionstid mäts på det djup där den är testad. Men många CCR-dykare går idag vanemässigt djupare är tillverkaren har specificerat. Vad tänkte egentligen Dave Shaw på när han tog sin MK 15.5-rebreather till 270 meters djup i Boesmansgat-grottan? Det förblir ett mysterium. Han fick betala det yttersta priset för sin dårskap.
Andningsarbete
Hur tungt det är det att andas i en CCR-apparat? Det beror i första hand på två saker. Dels tryckskillnaden på grund av andningssäckarnas placering i förhållande till dykarens lungor. Dels strömningsmotstånd i andningskretsloppet. Bägge måste minimeras för att göra andningsarbetet så lågt som möjligt. Efter vad jag vet har bara tre tillverkare gjort ANSTI-tester för det ändamålet. Bara ett fåtal återandare klarar CE-normerna i det avseendet. Det tycks som om andra tillverkare föredrar att...