Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

  Dykkemedicin  Dykerimedicin
Sjösjuka – så klarar du dig
Sjösjuka – så klarar du dig
Sjösjuka – så klarar du dig
Sjösjuka – så klarar du dig

Sjösjuka

– så klarar du dig

Åksjuka går under alla möjliga färgstarka och målande namn: hälsa på Ulrik, offra till Poseidon, mata hajarna… Alla dykare känner till den. Alla har kanske inte upplevt den själva. Men de har åtminstone sett andra genomlida eländet. Sjösjuka är inte livshotande – även om det kan kännas så. Eller du kanske önskar att den vore det när du drabbas. Trösta dig med att du inte är ensam. Nittio procent av alla människor råkar ut för åksjuka förr eller senare.

Sjösjuka kommer sig av att ögonen ser en sak (exempelvis den stillastående insidan av en båt) medan balansorganen i öronen upplever något annat (att kroppen gungar). Hjärnan blir förvirrad. Ögonen påstår att du sitter stilla. Båggångarna i inneröronen berättar för hjärnan att du befinner dig i rörelse.
Andra faktorer kan förvärra problemet. Bland dem kan nämnas alkoholintag, ängslan, trötthet, dålig lukt (exempelvis dieselavgaser), överhettning och skador eller infektioner i innerörat. Bland tecken och symptom på åksjuka finns dåsighet, ansiktsblekhet, svettning, illamående, huvudvärk, ökad salivavsöndring och yrsel. Att kräkas kan göra att man känner sig bättre. Men symptomen avtar inte förrän innerörat vant sig vid gungandet eller offret får någon typ av behandling.
Besvären tenderar att avta efter några dagar om de lämnas obehandlade. I allmänhet blir sjösjukan mindre allvarlig ju längre tid man har tillbringat ombord. En del vänjer sig helt vid gungandet efter ett tag. De kan å andra sidan behöva tid för att återanpassa sig när de kommer tillbaka på fasta land. Många har nog upplevt ”gunget” när man för första gången låser in sig på en liten toalett efter en längre tid till sjöss.

Hur undviker du åksjuka?

  • Välj rätt ställe att vistas på. Säg att båten gungar i sin längsriktning (”stampar”). Leta då reda på den plats ombord där rörelsen är minst. En hytt en bit ner mitt i båten kan vara bättre än en på övre däck. Kom också ihåg att risken för sjösjuka är större i små båtar. Deras rörelser är snabbare.
  • Fäst blicken på ett fast föremål. Titta på något annat utanför båten. Använd horisonten som hållpunkt för blicken. Det hjälper hjärnan att låta ögon och balansorgan komma överens. Undvik att koncentrera uppmärksamheten på göromål typ att läsa, skriva eller pyssla med utrustningen.
  • Se till att få frisk luft. Ingenting förvärrar illamående mera än dieselångor. Försök hitta ett ställe utan dieselstank och med blåst i ansiktet.
  • Se till att ha något i magen. Akta dig för vätskebrist och uttorkning. Smutta på vatten, juice eller sportdryck. Undvik kolsyrade drycker, alkohol och koffein. Under illamående bör du undvika att dricka stora mängder vätska. Tarmrörelserna upphör och magen tömmer inget till tarmarna. Det ger en obehaglig känsla av att något skvalpar runt i magen. Ät salta pinnar eller bröd för att absorbera vätskan i magsäcken.

Hur förhindrar du åksjuka?
Enkelt uttryckt finns ingen bot mot åksjuka. Ändå existerar en mångfald av mediciner, knep, metoder och örtbaserade medel mot den. Alla är avsedda att lindra symptomen. Har du funnit en metod som fungerar? Håll dig då till den.

Receptfria läkemedel
Sådana medel klassas som ”mot illamående”. Vanligast bland de receptfria medlen är antihistaminer typ Postafen, Amosyt eller Bioglan Pharma. Medlen verkar genom att påverka...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser