Sköterskehaj
- Ginglymostoma cirratum
Sköterskehajen är en bottenlevande haj som sedd ovanifrån mest liknar ett stort grodyngel. Den har två skäggtömmar och ett ganska fyrkantigt huvud. Färgen varierar från gulaktig till mörkbrun, men vanligast är ljusbrun.
Små sköterskehajar har mörka prickar och viss förmåga att ändra färg. Ögonen är små och käkarna kraftiga. Den är ingen regelrätt musselkrossare, som vissa andra hajarter, utan äter mest fisk, bläckfisk och snäckor där de suger ut djuret ur skalet. Ett påstående som ofta citeras i litteraturen är att sköterskehajen har sugkraft som tolv dammsugare. Var detta påstående kommer från har jag inte lyckats härleda, men medge att det är en detalj som fastnar. Och som öppnar för fler frågor.
Trots sitt fridsamma beteende och små tänder i en till kroppslängden förhållandevis liten mun ligger sköterskehajen faktiskt på sjätte plats över de arter som oftast är involverade i hajolyckor med människor. I fyra fall av fem har det rört sig om provocerade attacker, där människan till exempel har tagit tag om hajens stjärt och dragit ut den ur de hålor där de gärna gömmer sig på dagen. I några fall har hajen sugit sig fast så hårt vid människan, och vägrat att släppa taget även uppe på land, att hajen i princip har fått opereras bort.
Sköterskehajen är ovovivipar liksom vår pigghaj. Det innebär att i ett tidigt skede utvecklas ungen i en äggkapsel inne i honan för att sedan ligga lös i livmodern, där den förbrukar sin näringsrika gulesäck innan den föds. De stora näringsrika äggen mognar i honan i arton månader. Efter befruktningen tar det sex månader innan ungarna föds, varför en hona får ungar vartannat år. Kullstorleken varierar mellan 20 och 50 stycken och ungarna är runt 30 centimeter långa när de föds. Alla ungarna utvecklas inte samtidigt så honan föder fram dem under en period av några veckor i november och december.
Vill man se sköterskehajar räcker det med att besöka ett större akvarium i USA. Men även här i Skandinavien är de vanligt förekommande i publika akvarier, om än inte i sådana bokstavliga drivor som jag har sett dem i akvarier i Florida. På senare år har det blivit populärt att dyka och snorkla med dem utanför Floridas kust eftersom de håller till på grundare vatten.
Sköterskehajen är ätbar men har inget kommersiellt värde idag. Vissa yrkesfiskare ser dem som ohyra och dödar dem bara för att de inte ska äta upp mer kommersiellt värdefulla arter. Detta har gjort att IUCN listat arten under kunskapsbrist (DD) på den globala rödlistan och den västatlantiska populationen under nära hotad (NT) eftersom den minskat kraftigt i antal där.
