Slätvar

Maxlängden uppgår till 75 centimeter och den maximala vikten ligger på 8 kilo, men så stor blir slätvaren bara i Medelhavet. I nordiska vatten blir den normalt cirka 40 centimeter och individer över 60 centimeter är mycket sällsynta. I Östersjön blir den ännu mindre och överskrider inte 35 centimeters längd. Som hos de flesta plattfiskar blir hanen betydligt mindre än honan. Liksom de andra vararna har slätvaren en väldigt stor mun samt vilar på sin högersida och har vänstersidan upp. Normalt är ovansidan spräckligt sandfärgad, men färgen växlar beroende av underlaget. Undersidan är oftast vit men kan ibland vara mörkfärgad. Utseendemässigt är slätvaren förvillande lik piggvaren, men den är mera långsträckt i kroppsformen och saknar piggvarens karaktäristiska benknölar i huden. Ett mycket bra kännetecken på en levande slätvar är att ryggfenan delar upp sig i en mängd små framåtriktade flikar som når till i jämnhöjd med eller strax framför munnen. Dessa saknas hos piggvaren, vars ryggfena inte sträcker sig så långt fram.
Slätvaren finns längs östra Atlantens kust från mellersta Norge vid Trondheim ner till Marocko i Afrika. Enstaka fynd har även gjorts vid Island. Arten finns förutom i Atlanten även i Medelhavet och Svarta havet. Längs Sveriges kust är slätvaren allmän i Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Den förekommer också i sydvästra delen av Östersjön till i höjd med Bornholm och Blekingekusten. Arten finns främst på sandbottnar från ytan ner till ungefär 70 meters djup, men den förekommer även på grus- och lerbotten. Generellt sett kan man säga att yngre exemplar föredrar grunt vatten medan större och äldre individer lever djupare. Vid vilket djup fiskarna lever beror dock mycket på årstiden då regelbundna vandringar mellan grund- och djupvatten genomförs vår och höst. Slätvaren lever således djupare under vinterhalvåret och grundare under sommaren.
Arten är en glupsk rovfisk som främst livnär sig på mindre fiskar. De vanligaste bytesfiskarna utgörs av olika tobisarter och smörbultar samt sill och skarpsill. Även torskfiskar som vitling, vitlinglyra och kolja äts med god aptit. Kräftdjur såsom räkor och krabbor slinker emellanåt också ner i slätvarens stora mun.
Slätvaren blir som regel könsmogen vid 3-4 års ålder och honan är då 25-30 centimeter lång. I Nordeuropa sker leken på 10-30 meters djup under en utsträckt period från mars till augusti. Från maj till juli har man den mest intensiva lekperioden i norska vatten och troligen gäller detta även i Sverige. Under leken kan honan producera upp till 825 000 ägg som har en diameter på drygt en millimeter. Efter ungefär 14 dagar kläcks fyra millimeter långa yngel, som liksom äggen svävar fritt i vattnet. Då ungarna blivit 12-35 millimeter långa övergår de till att leva vid bottnen i grunda vikar. De stannar på grunt djup tills de är ett till två år gamla. Vid Sveriges västkust är ett halvår gamla ungar 4-8 centimeter och efter ett år har de uppnått en längd...