Slagskeppet
– som startade andra världskriget
Schleswig-Holstein anlöpte en hamn i närheten av Gdansk för vad som verkade vara en artighetsvisit – bara för att ge eld mot den polska garnisonen. Det visade sig senare vara de första skotten som avlossades i andra världskriget. Marcin Trzcinski dyker på ett historiskt krigsfartyg.
Utdrag ur fartygslogg:
04:47: Ge eld!
04:48-04:55: Åtta 280-millimeters tunga kanonskott och femtionio skott från 150-millimeters lätt artilleri träffar sydvästra sektionen av Westerplattes mur – för att inte nämna 600 skott från C30 kulsprutor. Slagskeppet närmar sig målet med bogen riktad rakt mot sluttningen vid varvet. Det har bogserbåten Danzig akter om sig. Många byggnader i hamnen blir träffade. Eldsvådor utbryter.
04:55: Plötsligt syns två eller tre genombrott i muren. Röda signalskott! Eld upphör!
04:56: Anfallskompaniet inleder sin attack. Snart hörs detonationer från höger. Där har järnvägsgrinden förstörts. Kulspruteeld hörs från Westerplatte. Några skott passerar över slagskeppets brygga.
Så beskrivs början på andra världskriget i stridsloggen på slagskeppet Schleswig-Holstein. Det var det avgörande ögonblicket i fartygets långa historia.
Berättelsen hade inletts 35 år tidigare – den 11 juni 1904. Då beställde den kejserliga tyska flottan ett nytt slagskepp i Deutschland-klassen från Krupps skeppsvarv i Kiel. Den 17 december 1906 fanns Tysklands högsta dignitärer på plats för sjösättningen. Bland dem var kejsar Wilhelm II och hans hustru Augusta Victoria, vidare Alfred von Tirpitz, Alfred Krupp och många andra.
Kejsarinnan (född Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenberg) krossade en flaska champagne mot bogen på det nya slagskeppet och döpte henne därmed till Schleswig-Holstein.
Fartygets inledande år i tjänst fylldes av manövrer, flottbesök och inspektioner. Första världskriget bröt ut 1914. Då var slagskeppet redan tekniskt omodernt. Hon var stationerad i Östersjön med viceamiral Scheers andra skvadron. Den 30 juli beordrades hon till Wilhelmshaven. Det var tre dagar innan kriget startade.
Två år senare skulle Schleswig-Holstein delta i krigets största sjöstrid. Det var slaget vid Jylland. På kvällen den 31 maj 1916 siktade linjefartyget New Zealand silhuetterna av andra skvadronens slagskepp. Hon öppnade eld. Schleswig-Holstein träffades när hon försökte besvara elden. En artilleripjäs blev söndersprängd. Hon vände och försvann i krutröken och det tilltagande mörkret.
Vid tvåtiden nästa morgon var hon tillbaka i striden. ”Vi siktade återigen det fientliga slagskeppet både från den förliga och babords utkik” erinrade sig den brittiske befälhavaren Stirling. Han var chef för tolfte jagarflottiljen. Citaten är hämtade från Zbigniew Flisowskis bok ”Slaget vid Jylland”. ”Vi ökade omedelbart farten till 25 knop och ändrade kurs för att anfalla från 45 graders vinkel. Det stod klart att tyskarna inte hade sett oss… ”
”Tyskarna siktade...
