DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Danmark  Danmark
Från motorvägen kan man, nere till höger, se de sydöstliga grynnorna på Sprogø, medan man är på väg över den enorma bron.
Blåmusslor är det också gott om. Särskilt på östra och västra sidan. Där är strömmen hårdare och transporterar mera mat till musslorna.
Eremitkräftan är en färgglad invånare som ständigt har ögonen på skaft.
Danmarks minsta fisk är den sjustråliga smörbulten. Den möter man i stora stim överallt bland de stora stenblocken.
Kantnålen smyger längs botten och fångar små kräftdjur med sin smala mun.
För uv-fotografen är Sprogø en riktigt intressant plats. Under vinterhalvåret kan man bl a få se flera arter av nakensnäcka.
Sandstubbens ögon lyser som gröna smaragder där den vilar på ett stenblock.
Fyrtornet på Sprogø.
Den vackra bägarkorallen.
Den vackra bägarkorallen.
Större kantnål finner man framför allt vid de sydöstliga grynnorna på Sprogø.
Det är inte ofta man ser plattfiskar ”in action” men här ses en hungrig sjötunga mumsa i sig en rovborstmask.

Sprogø

– ön i mitten

Av Ulrik Westphal

Sprogøs läge mitt i Stora Bält medverkar till att ön under högsommaren blir ett jättelikt skafferi för lekande näbbgädda, multe och flera plattfiskar. De två förstnämnda står att finna i enorma stim på grynnan i sydöst. Dykningen är finfin. Snart kanske man får nog av snärjtången. Då fortsätter man ut på djupare vatten. Där ändrar växtligheten karaktär.

Precis mitt i Danmark och mitt i Stora Bält ligger en liten ö. Fast den har varit ännu mindre. Fram till mitten av 1990-talet var den faktiskt bara en fjärdedel så stor som idag. Öns namn är Sprogø. Bilister känner den som en jordplätt de kör över när färden går över Stora Bält. I samband med att man byggde tunnlarna och bron över Stora Bält fyrfaldigades Sprogøs yta till sina nuvarande 164 hektar.
Att en ö har någorlunda storlek ger vissa fördelar. Det är alltid lä på någon sida av ön. Saken gäller även Sprogø. Tänk om det blåser för mycket på ena sidan. Då drar man bara vidare till den motsatta. Redan det är ett faktum som drar dykare.
Normalt är det inte många som dyker runt ön mitt i Stora Bält. Den kan sägas leva en fridfull tillvaro i dykarkretsar. Anledningen är att Vestbroen också bjuder på väldigt bra dykning. Bron förbinder Fyn med Sprogø. Men inte samma sorts dykning. Nästan alla bropelarna från Knutshoved till Sprogø är dykbara. Ändå kan dykning vid farledsrännorna inte rekommenderas.
Djupet varierar från 4 till nästan 30 meter. Liksom för dykning kring Sprogø ska man kontakta O-Rummet (Trafikövervakningen) i Korsør för att få tillstånd att dyka. Det innebär sällan något problem.

Stora Bält
Östersjön var en insjö fram till för några tusen år sedan. Den var faktiskt en av världens största insjöar. Sötvattnet mötte det salta vattnet i Kattegatt när havet steg för några tusen år sedan. Stället där vattenmassorna möttes var i Stora Bält. Sprogø ligger alltså på tröskeln mellan det salta Kattegatt och den utsötade Östersjön. Den faktorn har enorm betydelse för livet under ytan. I samband med de ofta starka strömmarna i Bälten har marina arter mycket goda villkor.
Salthalten i mitten av Stora Bält är hög nog för många saltvattensarter att uppehålla sig där. Samtidigt är den låg nog för en del brackvattensarter. Exempelvis är det inte alls ovanligt att möta tånglake på grynnorna runt ön. Ibland får man lust att dyka lite djupare. Då är det bara att åka längre österut från Sprogø. Men där blir bottnen tråkigare ju djupare man kommer.
Överallt i den här delen av Stora Bält träffar man på nöjesfiskare. Särskilt när man dyker vid bropelarna. Där måste man vara noga med att sätta upp dykarflagg och bojar. Annars riskerar man oönskad närkontakt med sportfiskare.

Grynnor
Runt Sprogø hittar man inte bara en grynna. Det finns faktiskt flera och med varierande karaktär. Stengrynnor finns på västra och nordvästra sidan av ön. De är ”konstgjorda” men egentligen inte för växt- och djurlivets räkning. Stora stenblock har placerats ut för att skydda stranden och bron.
Lyckligtvis har livet infunnit sig. Det upptäcker man genast när man dyker ner till grynnorna. Mellan blocken finns grottor stora nog att simma in i. Danmarks minsta fisk är den sjustråliga smörbulten. Den möter man i stora stim överallt bland de stora stenblocken. Fiskens...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser