DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!

  Viden  Vetenskap
Syrgas – Gaser för dykning
Syrgas – Gaser för dykning
1 av 1

Syrgas

Gaser för dykning

Text: Jesper Kjøller Grafik: Charly Nielsen
I den här artikelserien kan du friska upp tidigare kunskaper och förhoppningsvis tillfoga ännu fler aspekter på dem. I de senaste fem numren har vi gått igenom de grundläggande gaslagarna och deras upphovsmäns liv och levnad. Nu ska vi intressera oss för de gaser som används inom dykningen. Vi startar med den viktigaste: syrgas.

Tyvärr slipper vi nog aldrig helt ifrån missförståndet bland den breda allmänheten om dykning och syrgas. Dykare omnämns ibland i media och nästan varenda gång tjatas det om dykarnas ”syrgastuber”. Som dykare reagerar vi häftigt på den villfarelsen. Vi vet ju att syrgas under högt tryck både är giftigt och brandfarligt. Vi vet att vi normalt dyker med atmosfärsluft eller kanske nitrox eller trimix. Vi vet att vi alltid försöker anpassa andelen syrgas i förhållande till dykdjupet.

Den goda
Syrgas heter även ”oxygen” i tekniska sammanhang. Det beror på att syre är ett grundämne med beteckningen O och atomnummer 8. I luften uppträder ämnet som molekylen O2 – alltså med två atomer syre i varje molekyl syrgas. Som grundämne reagerar syre mycket lätt med andra grundämnen och bildar en lång rad kemiska föreningar på jorden. Syrgas är ett av de vanligaste ämnena i atmosfären. Det hänger bland annat ihop med de astronomiska mängderna växtplankton i världshavens grunda och solbelysta delar. Planktonalgerna tillverkar 85 procent av syrgasen i luften. Utan dem vore livet på jorden inte möjligt. I vanlig atmosfärsluft finns knappt 21 procent syrgas. Det är faktiskt lite mer än vi människor behöver. Vi skulle egentligen kunna klara oss med 15 till 16 procent.
Luftens syrgas är ett märkligt ämne. Vi tål varken för lite eller för mycket av det. Som bekant behöver vi tillförsel av syrgas hela tiden – annars dör vi. Men om det blir för mycket kan vi också råka riktigt illa ut.
Alla celler i kroppen har behov av syre. Ämnet ingår ju i vår förbränning. Vissa vävnader kan klara total syrebrist i ett par timmar. Andra (exempelvis nerver och hjärnceller) dör efter bara några få minuter.

Den onda
I sig själv är syrgas inte brandfarlig. Å andra sidan gynnar den och stimulerar bränder. Förbränning kan inte ens äga rum utan att syre finns närvarande. Med tillräckligt hög värme och tillförsel av syre kan å andra sidan nästan allt brinna. Men förbränning kan vara mer eller mindre snabb. Långsam förbränning kallas också oxidering (exempelvis när järn rostar). Eld är ett exempel på snabbare förbränning medan en explosion är den snabbaste.
Ren syrgas ska hanteras med stor försiktighet. Det behövs inte mycket värme och brännbart material förrän olyckan är framme.

Den grymma
Om vi andas ren syrgas under lång tid blir det för mycket – eller om vi andas syrgas mer alltför högt partialtryck. Då blir syrgasen skadlig och rentav giftig. Både experiment och praktisk användning har visat att vi kan tolerera syrgas med ett partialtryck (ppO2) på upp till 1,6 bar. På land andas vi normalt syrgas med ett ppO2 på 0,21 bar. Det motsvarar 21 procent syrgas vid atmosfärstryck. Med luft i flaskan nere i vattnet stiger partialtrycket. Gränsen är nådd på 66 meter. (Trycket på 66 meter är 7,6 bar x 0,21 = ppO2 1,6 bar.) Det är en av orsakerna till att djupdykning med...

Logga in för att se fullständiga artiklar, eller registrera dig om du inte redan har en inloggning på DYK. Båda är här.

Skaffa också prenumeration på DYK tidningen här.

Läs även

Skaffa dig information, inspiration och upplevelser