
Ur Frodes Loggbok
Rwanda
Kivusjön kallas av forskare för världens farligaste plats. De nedre vattenlagren i den 475 meter djupa sjön innehåller enorma mängder metan och koldioxid som kan detonera när som helst likt en djupvattenbomb och döda de miljontals människor som bor runt sjön.
► En farlig cocktail
Sjön ligger på en höjd av 1 463 meter på gränsen mellan Demokratiska republiken Kongo och Rwanda, i gravsänkesystemet som kallas East-African Rift Valley. Kivusjön är både den högst belägna av de stora afrikanska sjöarna och en av världens djupaste. Tillsammans med Monounsjön och Nyossjön i Kamerun kallas den för en av "dödens sjöar". Det beror på att sjön innehåller ofattbart stora mängder metan och koldioxid. Mängden metan uppskattas till 65 km³, medan mängden koldioxid är 300 km³. Koldioxiden på sjöns botten bildas på grund av områdets vulkaniska aktivitet, och metangasen härrör från mikrobiell omvandling av koldioxid tillsammans med sönderfall av döda växter och plankton.
Kan sprida sig
Det mineralrika vattnet i sjön håller gaserna kvar i de djupaste vattenlagren, men jordbävningar och övermättnad av sjövattnet kan orsaka en så kallad bottenvändning. Då tränger gaserna upp genom vattenlagren, metanet exploderar och koldioxiden sprider sig kring sjön. Om det skulle inträffa lägger sig koldioxiden tätt längs sjöns stränder, tränger undan syret i luften och på så sätt kväver människor och djur i ett stort område runt sjön.
Dödligt utbrott
Detta fenomen har observerats vid två tillfällen under de senaste decennierna. Det första registrerade limniska utbrottet inträffade i Kamerun vid Monounsjön 1984, då 37 människor som bodde i närheten kvävdes till döds. Ett annat än mer dödligt utbrott inträffade vid den angränsande sjön Nyos 1986 som släppte ut över 80 miljoner m³ koldioxid och dödade omkring 1 700 människor och 3 000 boskap genom kvävning.
Ingen bottenvändning
Om en liknande olycka skulle inträffa vid Kivusjön skulle miljontals liv vara i fara. Ett sätt att minska risken för en bottenvändning är att minska mängden gas på botten genom att helt enkelt utvinna den och använda den som energikälla. Detta arbete har pågått sedan 2016. Gasen utvinns från en pråm som ligger förankrad 13 km från stranden. Metangasen separeras från vattnet och pumpas in i ett kraftverk på stranden som producerar el till Rwanda.
Ciklider
Turligt nog är sjön inte bara fylld av farliga gaser. Kivusjön är hem för cirka 28 fiskarter, varav hälften är ciklider som bara finns i Kivusjön. Det är trots allt fler än i Danmarks största sjö, Arresø, som hyser 17 arter. Det är dock inte så imponerande jämfört med Tanganyikasjön, som har 325 fiskarter, inklusive 200 ciklider, eller Malawisjön, som håller världsrekordet med över 1 000 fiskarter.
Eskorterad av konsuln
Ändå hade jag sett fram emot att göra några dyk i Kivusjön. Det finns inga dykcenter, men den trevlige danske konsuln i Burundi, Michael, har bra kontakter, och han lovade att hjälpa mig. Michaels vän Heimo, som också bor i Bujumbura, är delägare i en tilapia-fiskodling i södra delen av Kivusjön, vid Cyangugu i Rwanda, och här har de både dykflaskor...