Vättern

Namnet Vättern är fornnordiska och betyder vatten. Det kan väl knappast finnas ett mer passande namn på denna sjö som är allmänt känd för sitt rena, klara och kalla vatten. Den är Sveriges näst största sjö, både avseende ytan och vattenvolymen. Vättern är dessutom en av Sydsveriges djupare sjöar. Största djupet på 128 meter ligger strax söder om Visingsö i sjöns nedre ände. Från botten till det underliggande berget är det ytterligare 300 meter av mäktiga sedimentlager. Vättern består nämligen av en djup förkastningsspricka som bildades för cirka 600 miljoner år sedan. Sprickan löper längs den östra stranden, vilket gör denna strand betydligt brantare än den västra, i synnerhet i sjöns södra delar.

Ett dolt fiskparadis
Vättern har ett litet tillrinningsområde och ett ovanligt stort medeldjup på cirka 40 meter, dessa båda faktorer bidrar till att sjön har en mycket lång omsättningstid på hela 60 år. Det tar alltså 60 år innan tillrinnande bäckar och åar har hunnit byta ut allt vatten i hela Vättern. Den långa omsättningstiden bidrar till att vattnet är näringsfattigt vilket generellt sett ger en mycket bra sikt. I Vätterns klara och kalla vatten lever idag åtminstone 33 olika fiskarter, det är dock inte alltid man märker av detta som dykare. En allmänt utbredd uppfattning om dykningen i Vättern är nämligen att det inte finns så mycket att se, mer än sten och sand. Detta kan kanske ibland vara sant för naturdyk på dagen, men på natten förvandlas de öde och tomma bottnarna till undervattensmiljöer som ofta sjuder av liv.
Mitt absolut första nattdyk i Vättern gör jag en ljum försommarkväll vid dykplatsen Stora Lund på Vätterns östra strand. Under dykets första fem minuter ser jag inte minde än sex olika fiskarter. Storspigg, gärs, abborre, elritsa, stensimpa och nors fanns där alla med en gång. Något senare under dyket får jag även stifta bekantskap med några lakar samt ett mycket ungt nejonöga. Nejonögon är små ålliknande fiskar vars larver saknar ögon. Det var en sådan nejonögelarv utan ögon som jag lyckades se vid mitt första nattdyk i Vättern. På ett och samma dyk fick jag alltså se åtta olika fiskarter. Vi talar inte heller om enstaka individer av var art, under nattens mörker är det ofta ett riktigt myller av fisk i sjön.

Del av ett forntida hav
Sommardykningen är ljuvlig med mycket spännande att se, men även vinterdykningen i Vättern har sin speciella charm. Under vinterhalvåret har Vättern en spännande historia att berätta som man sällan får chansen att uppleva under sommaren. Vintern är nämligen rätt tid att komma i kontakt med sjöns glacialrelikter, djur som kom in till Vättern under slutet av den senaste istiden för ungefär 11 300 år sedan. Havsytans nivå var då lägre än vad den är nu och den flera kilometer tjocka inlandsisen hade tyngt ned jordskorpan. Landskapet såg därför helt annorlunda ut än vad det gör idag. Vättern var då en del av ett forntida hav...