Vraket i fokus

►  1995 gjorde besättningen på marinens minröjningsfartyg Koster ett oväntat fynd. De letade egentligen efter en försvunnen övningstorped utanför Älvsnabben, men hittade istället ett välbevarat vrak på 35 meters djup. Vraket kom att kallas Kostervraket, men vad fartyget egentligen hette och var det en gång kom ifrån är fortfarande osäkert.

Många detaljer
Skeppet är cirka 22 meter långt och 7,4 meter brett. Det hade två master och akterspegel. Därför utgår man från att det är en galeas, en av de vanligaste typerna av handelsskutor i Östersjön under 1700-talet. Genom så kallade dendroprov, där man analyserat träprover från vraket, har man konstaterat att det byggdes av timmer från norra Tyskland eller Danmark någon gång under perioden 1752–1767.

Vraket är väldigt välbevarat och skrovhelt, förutom häckspegeln ovanför akterspegeln som har fallit ner. På botten nedanför fören på vraket, som är rundad och kan förväxlas med aktern på senare fartyg, finns två ankare och delar av riggen. Om man stiger upp och simmar in över fören, möts man av ett stort bråspel. På däcket ligger mängder av plank och föremål. Strax akterut om detta finns resterna av en livbåt och en lastlucka. Analyser av vrakets last visar att den bestod av spannmål i form av korn och vete. Även råg och havre hittades, men i så liten mängd att det snarare handlar om sådant som ofrivilligt har kommit med som orenheter i vetet och kornet.

Plundring och förstörelse
Fortsätter man akterut så syns resterna av en murad kabyss med tegelstenar och träbeklädnad som fortfarande finns kvar. Bakom denna fanns tidigare ett däckshus där besättningen bodde. Här finns bland annat en skeppskista kvar. Tidigare fanns det flera kistor med innehåll. De andra kistorna är tyvärr nu sönderslagna och tömda på sitt innehåll. Det fanns tidigare en massa fina detaljer på däck, men tyvärr har vraket, sedan det hittades, utsatts för plundring, och mycket har försvunnit. Det finns fortfarande trasiga kritpipor, glasflaskor och keramik lite här och var. Längst akterut ligger en mast vid den delvis nedfallna häckspegeln som gör det möjligt att kika in i akterkajutan, där man kan skymta utsmyckade möbler.

Förväxling?
Kostervraket ingår i det som kallas Dalarö dykpark, och tidigare fanns en fast förtöjningsboj med insimningslina för att minska skador på vraket i samband med ankring och göra det lättare att hitta till vraket. Bojen togs tyvärr bort i augusti 2018 på grund av att Sjöfartsverket ansåg att den låg olämpligt till. Sedan dess är risken återigen större för mer åverkan på vraket och dess detaljer, när dykbåtar besöker vrakplatsen. Inte långt från Kostervraket, vid Älvsnabben ligger, på cirka 20 meters djup, ett annat sedan länge känt vrak, där bland andra min pappa dök på 1960- och 1970-talet. Det vraket har man länge trott vara galeasen Concordia som förliste 1754. Vraks marinarkeologer har undersökt både vraket vid...