Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

I form för dykning

Av Jesper Kjøller
Har du någon gång funderat på vad som är din viktigaste utrustning? Är det din regulator eller dräkten? Kanske dina flaskor eller dykdatorn? Nix, det viktigaste är faktiskt du själv! Vad är det för mening med att lägga pengar och energi på att skaffa och underhålla dyr utrustning och gå olika dykkurser, om du samtidigt försummar den kropp som utrustningen är anpassad för?

Ungefär en sjättedel av världens befolkning kan idag beskrivas som överviktiga. Det talas om fetma som en global epidemi tillsammans med en explosion av livsstilssjukdomar. Vi sitter stilla för mycket och har i regel gjort det så bekvämt för oss, så att vi nästan inte behöver lyfta ett finger. Men våra kroppar är faktiskt anpassade för fysiskt arbete, eller åtminstone att användas mycket mer. Vi är väl medvetna om det, så det beror inte på okunnighet. Vi blir ständigt översköljda av information och kampanjer, där budskapet om en friskare och mer aktiv livsstil trummas ut. Om vi slår på vår TV så är sannolikheten stor att det visas någon dokusåpa om att gå ner i vikt, eller att förändra sin livsstil. Därför är det knappast nödvändigt att behöva upprepa alla goda skäl till att man bör äta hälsosam mat, sluta röka och motionera mer. Om du mot förmodan inte skulle känna till detta, så har du antingen bott på en öde ö de senaste 25 åren, eller så har du kanske ignorerat informationen. Vi vill inte slösa bort din tid med flera förmaningar eller peka finger, utan istället fokusera på behovet av träning utifrån en dykares perspektiv.
Om du ännu inte sysslar med någon form av motion, så kan förhoppningsvis den här artikeln hjälpa till att motivera dig, för att röra dig lite mer och uppnå dina mål. Om du redan tränar regelbundet, kan vi förhoppningsvis inspirera dig till att öka dina ansträngningar, så att du tar dykperspektivet med dig i din dagliga träning.

Train hard, dive easy
Till skillnad från exempelvis yrkesdykare eller dykare inom kustjägarkompaniet, kan vi sportdykare välja tid och plats när vi dyker. Om det är hårt väder, eller om vi inte känner oss på topp, kan vi välja att stå över ett dyk. Vi bestämmer själva. Denna valfrihet innebär att vi sportdykare inte ställs inför samma fysiska krav som professionella dykare. Vi behöver nödvändigtvis inte samma fysik som en elitsoldat eller en olympisk idrottare.
Dykning är i huvudsak en avkopplande aktivitet. Det handlar om att njuta av viktlösheten med en långsam och rytmisk andning. Under dyket ska du varva ner och vara koncentrerad, fokuserad med koll på omgivningen, men aldrig ansträngd eller andfådd. Dykning är inte cardioträning. Många erfarna dykare brukar hävda att de med sin rutin, vattenvana och låga luftförbrukning inte behöver vara i speciellt god form. Men sådana uttalanden avslöjar en brist på förståelse för hur deras hjärtan och lungor arbetar när de dyker. Det handlar inte bara om låg luftförbrukning, utan det finns fler faktorer som påverkar oss.
Allt som händer i naturen präglas av ett visst mått av oförutsägbarhet. Villkoren kan snabbt förändras och oväntade situationer kan uppstå. Varje dyk kräver någon form av ansträngning, och vi underskattar ofta hur intensivt kroppen faktiskt arbetar när vi dyker. Viktlösheten, vattnets kylande effekt och den ofta avslappnade känslan innebär att vi inte upplever den fysiska delen av ett dyk som särskilt ansträngande. Jag har testat att dyka med hjärtfrekvensmätare, och även när jag kände mig som mest avslappnad, var min hjärtfrekvens betydligt högre än jag hade förväntat mig.
Dykning är alltså inte en fysiskt krävande tävlingssport som får dig att svettas. Det finns inte tillräckligt med träning i själva i dykningen, så det räcker inte med att dyka för att hålla sig i form. Din fysiska träning måste därför ske när du inte dyker, för att därigenom förbättra din kondition och dyka säkrare. Genom en liten omskrivning av det brittiska SAS-elitförbandets motto: Train hard, fight easy, skulle man kunna säga: träna hårt, dyk lugnt.

Ny motor
Föreställ dig att du kan få din bil uppgraderad med en ny motor som har både fler hästkrafter och som kan köra längre per liter bränsle. Det är faktiskt vad som händer när du kommer i bättre form! När vi går omkring på landbacken så tänker vi sällan på hur mycket luft vi förbrukar. Men när vi dyker blir det plötsligt väldigt konkret för oss. Den totala mängden gas som vi tar med oss i flaskorna räcker olika länge, beroende på hur effektivt vårt cirkulationssystem fungerar. Det finns ett direkt samband mellan din form och din luftförbrukning.
När du är i bättre form blir din andning djupare och långsammare - även när du är i vila. Din lungvävnad blir också mer flexibel och elastisk. Dessutom ökar antalet alveoler i lungorna så att blodet får mer syre för varje inandning. Förändringarna kan spåras hela vägen ner till cellnivån, där de olika biokemiska processerna förbättras.
En vältränad dykare kan därmed utföra mer arbete på varje andetag och använder mindre syre för att utföra samma jobb som en dykare i sämre form. Dessutom finns det flera studier som visar på att regelbunden motion ger ett bättre skydd mot tryckrelaterade skador och minskar risken för tryckfallssjuka. En vältränad dykare verkar ha bättre förmåga att vädra ut överskottet av kväve.

Lär känna dig själv
Panik har ofta spelat en större eller mindre roll i de flesta dykolyckor. Antingen så har paniken i sig orsakat olyckan, eller också har den förhindrat en förnuftig hantering av problemet. Panik är nära besläktad med andningen. En långsam, djup och medvetet kontrollerad andning förebygger panik, medan en andfådd dykare med snabb och ytlig andning lätt kan förlora kontrollen och hamna i panik.
Emotionella impulser från hjärnan kan få kroppen att reagera med ökad hjärt- och andningsfrekvens. Känslor som ångest, ilska, panik och även kärlek får vår puls att öka. I en skarp situation, då en dykare upplever fara, ökar hjärt- och andningsfrekvensen. Detta gör att hjärnan tolkar faran som mer allvarlig, vilket ökar puls och andning ytterligare i en negativ spiral. Ju mer välutbildad du är, desto högre blir din tröskel till paniken, eftersom du kan hantera större fysiska utmaningar utan att bli andfådd. Samtidigt är det så att en vältränad dykare återfår kontrollen efter en kortare ansträngning. Ett av de tydligaste tecknen på god kondition är att pulsen sjunker snabbare efter ansträngning.
Tuffa fysiska träningspass, som exempelvis intervallträning i samband med spinning eller löpning, kommer oundvikligen få dig att lära känna dig själv bättre. När du provat på hur det känns att ligga nära din maxpuls eller att köra så hårt så att du hamnar över din syregräns under en längre tid, så kommer du att få en ny självinsikt. Du kommer då även att få några värdefulla verktyg för att hålla paniken på avstånd. Här handlar det dock om relativt avancerad träning, som du inte bör kasta dig in i utan tidigare erfarenhet eller vägledning från en bra instruktör.
Det viktiga är att du hittar en träningsform som...
 

Läs hela artikeln i NetMag #18...





SOME images: