DYK på YouTube  DYK på Facebook  Hämta RSS feed  NYHETSBREV!!

Vinterdykning - Kyligt mottagande

Av: Jesper Kjøller
Skulle det vara för kallt för att dyka i Skandinavien på vintern? Det är ett missförstånd! Den kalla årstiden kan faktiskt bjuda på några av de bästa dykupplevelserna. Det behöver inte vara kallt att dyka i kallt vatten. Men det är alltid kallt att frysa! Här får du en rad goda råd och tips. De kommer att göra dina vinterdyk till ett varmt nöje.

Sommaren för inte bara med sig värme. Med den kommer också vattenblomningar och tofsalger som ger sämre förhållanden. På vintern är grumset borta och då kan du njuta i det klara vattnet. Särskilt vid vrakdykning ger bra siktförhållanden en stor fördel, och ofta är sikten mycket bättre i det kalla vattnet. Är ditt favoritintresse att spana efter fiskyngel? Då blir du kanske lite besviken. På vintern söker sig nämligen alla simmande djur ner på större djup. Men alla de fastsittande organismerna är kvar. De sitter ju fast… Se till att lära dig lite om havets invånare, för även under vintern finns det mycket att se.
Somliga kan bara inte låta bli att dyka på vintern, och många är funtade som jag själv. Vi bara måste ner i vattnet med jämna mellanrum – oavsett väder och årstid. Det är precis som med sportfiskare, och det sägs att en del fiskare inte ens bryr sig om att sätta metmask på kroken. Fiskedonen är bara en ursäkt för att få komma ut och njuta av naturen.
Att hålla sig i form är också viktigt. Du kanske alltid gör uppehåll med dykandet under vinterhalvåret. När våren sedan kommer blir det lite som att börja om på nytt. Se till att göra några dyk under vinterns lopp, och håll dykrutinerna vid liv. Försök att vara i topptrim när dyksäsongen närmar sig. Sist men inte minst kan du på dyksemestern i januari besvara divemasterns fråga ”När dök du senast?” med ”I förra veckan!”. Det känns alltid skönt.

En hink kallvatten
Vår Herre hade nog aldrig tänkt sig att vi människor skulle uppehålla oss nere i vattnet – oavsett årstid. I så fall hade han utrustat oss med gälar och ett tjockt späcklager. I brist på bättre förutsättningar tvingas vi ta tekniken till hjälp för att kunna besöka det främmande elementet. Vi måste ju ha andningsgas med oss och vi måste även skydda oss mot vattnets obönhörligt avkylande effekt.
Vatten kyler mycket snabbare än luft. Om inte vattnet håller kroppstemperatur, måste vi alltid dyka med isolerande dräkt. Dräkttyp och tjocklek beror bland annat på hur länge du vill dyka, hur djupt du vill dyka, vad du ska göra under dyket och inte minst hur frusen eller köldtålig du är. Ju kallare vattnet är, desto effektivare isolering måste dräkten ha. Det är ett logiskt och ofrånkomligt faktum.
Vi har alla provat med att bada i 20 grader varmt vatten. Efter bara några minuter börjar vi frysa. Vi måste röra på oss för att hålla värmen. Å andra sidan räcker en lufttemperatur på 20 grader gott och väl för att hålla värmen under flera timmar i sträck. På grundkursen i dykning fick du lära dig varför. Vatten har högre värmekapacitet än luft. Värmekapaciteten är ett mått på ett ämnes förmåga att ta upp och avge värmeenergi. Bara ett fåtal andra vätskor har högre värmekapacitet än vatten. Bland annat därför är vatten en stabiliserande faktor för jordens klimat.
Vattnets avkylande effekt har alltså stor betydelse för alla dykare. Därför kan det löna sig att undersöka hur värmen försvinner från kroppen. Det kan ske på fyra olika sätt: Värmeledning, strömning, strålning och avdunstning.
Värmeledning (konduktion) känner vi exempelvis när skeden blir varm av att stå i en het tekopp. På samma sätt överförs värme från dykarens hud till det omgivande vattnet. Vatten har 800 gånger högre densitet än luft. Därför leds värmen bort mycket snabbare i vatten. I en våtdräkt använder man värmeledningen för att värma upp vattnet i dräkten.
Strömning (konvektion) uppstår när en vätska uppvärms och ersätts med ny och kallare vätska. Värmeströmning inträffar även i gaser. Exempelvis är det orsaken till att det ofta ligger damm under värmeelement. Elementet värmer upp luften. Då stiger den till väders och ersätts av kallare luft nerifrån. Strömningen orsakar ett svagt... 

Läs hela artikeln i NetMag #38...





SOME images: